Topp- och flopplistan från COP21

Flopp-nedräkningen först:

Läs också: Vad handlar sista veckan om

  1. Ikraftträdande. Ett avtal är inte mycket värt om det inte faktiskt träder i kraft – och vad som gäller för detta är inte klart. EU har den luddiga formuleringen att ”a significant share” av världens utsläpp ska ha antagit avtalet för att det ska träda i kraft, men Polen kräver att minst 90 % av utsläppen ska vara representerade för att avtalet ska gälla, och stora utsläppsländer som Indien och Kina har liknande tankar. I så fall räcker det med att någon av de stora utsläpparna inte är med för att vi får ett avtal i Paris som sedan inte träder i kraft.
  1. Finansiella mekanismer. Ett sjuttiotal INDCs – ländernas egna föreslagna klimatåtgärder – närmast förutsätter för full implementering någon form av finansiell mekanism som underlättar att andra genomför en del av sin utsläppsminskning i dessa länder. Men arbetet med att få fram dessa mekanismer går trögt, och framtiden för befintliga mekanismer som CDM och REDD+ är osäker, särskilt som tunga förhandlare som Kinas Su Wei, uttryckligen inte prioriterar frågan.

Läs också: hur öka privat finansiering till anpassning

  1. Gradexercis. Frågan om temperaturmål skapar heta känslor; många länder vill skärpa skrivningarna till 1.5 grader eller ”så nära som möjligt” eller liknande. Men så länge det inte finns någon trovärdighet bakom att ens klara tvågradersmålet, är det en lek med siffror som flyttar uppmärksamheten från centrala frågor.
  1. Mätbarhet. Om utsläppen inte rapporteras och sammanställs på ett enhetligt och robust sätt, är inte klimatmålen mycket värda. Men någon enhetlig rapportering blir det inte; diskussionen handlar om vilka som ska få rapportera på en lägre nivå – LDC:s, SIDS, kanske alla utvecklingsländer…
  1. Finansiering. Sverige några få länder till, Quebec som region och Paris som kommun kom med lite nya klimatfinansieringspengar, men det räckte inte långt för att skapa enighet. EU och USA:s insisterande på att ”those in a position to do so” ska medverka till den långsiktiga klimatfinansieringen möts av protester från G77+Kina som menar att i-världen smiter från sitt ansvar. Är det en punkt avtalet verkligen kan spricka på, så är det denna.

Topp-nedräkningen:

  1. Leva som man lär. I skarp kontrast mot tidigare klimatkonferenser, är COP21 klimatsmart i sig själv. 200 elbilar, vattenflaskor till alla deltagare, minimal pappersförbrukning och mycket annat. Kul – och viktig symbol.
  1. Föregångsländer. Sverige, Tyskland, Storbritannien, Danmark och Nederländerna annulerar alla sina oanvända utsläppsrätter, totalt 634 miljoner ton CO2. Sverige lyfter också fossiloberoende fordonsflotta och det ännu ganska esoteriska ”fossilfritt Sverige”, vilket allt pekar på att alltfler ser värdet av att agera föregångsland.

Läs också. Topp-5 förbättringspotential i Paris

  1. Loss&Damage. Inför COP såg loss&damage ut att bli tuvan som kunde stjälpa hela lasset, men nu verkar man kunna hitta en kompromiss alla kan acceptera, troligen att L&D arbetas in i anpassningsskrivningarna men där får en hög synlighet och någon form av finansieringsspår inom de existerande fonderna.
  1. Periodicitet. Inför förhandlingarna lyfte bland annat Naturskyddsföreningen fram att avtalet måste ha femårsperioder, så att det blir lätt att skärpa målen. Det ser nu ut att inte ens bli en diskussionsfråga – alla tycks gå med på femåriga avtal, däremot är det inte klart hur skärpningsproceduren ser ut. Det ökar ändå hoppet inför framtiden.
  1. INDC. COP:s stora framgång är att 185 av 196 möjliga parter har tagit fram sina Intended Nationally Determined Contributions, ofta med spännande (men inte alltid konkretiserade eller finansierade) klimatsatsningar. De enda som inte gjort det är ”failed states” samt Nicaragua som avstår i någon sorts protest mot vad de i förväg bedömt som ett svagt avtal – och det kan det bli, om INDC:erna i princip häftas ihop och sen kallas det för avtalet.

Så ser listorna ut just nu – och med dem vad som framför allt behöver fokuseras på de sista dagarna för att få ett meningsfullt, utsläppsminskande avtal. Följ uppdateringarna här!

Läs mer:
Dragning från svenska delegation 7 december
Vad handlar sista veckan om?
Till vårt nyhetsbrev

Mattias COP
Mattias Goldmann