Kommissionens vinterpaket – tre nyckelpunkter

Den 30:e november presenterade EU-kommissionen sitt förslag om ett nytt “Energipaket”. Paketet består av 1000 sidor uppdelade på en rad områden, inklusive förslag på nya direktiv för förnybar energi, energieffektivitet och EUs interna energimarknad.

Paketet kallas: “Clean Energy for All Europeans” och innehåller förslag som ska leda till en mer modern och flexibel energimarknad, rättvisa villkor för konsumenter, en mer modern och flexibel energimarknad, rättvisa villkor för konsumenter, smarta städer, ökad energieffektivisering, fungerande Energiunion och mycket mer.

Läs alla tilhörande dokument här.

Stor uppmärksamhet har fästs vid de procentmål som paketet innehåller. Förslaget håller fast vid det mål om 27% förnybar energi 2030 som EU:s regeringschefer tog vid Europeiska rådets möte hösten 2014. Energieffektiviseringsmålet föreslås emellertid uppdateras till 30% till 2030, från rådets tidigare 27%. Såväl förnybarhetsmålet som energieffektivitetsmålet har kritiserats för att inte vara tillräckligt ambitiösa – samtidigt som det har ifrågasatts i vilken mån dessa mål kopplar samman med utsläppsmålet om minst 40% minskade utsläpp till 2030.

Kommissionens vice-president Maroš Šefčovič beskriver Vinterpaketet med orden:

The measures proposed “will bring a fundamental change” and move the continent away from “centralised fossil-fuel-based systems, which were built some 100 years ago.”

Här gör vi en ansats att lyfta fram tre nyckelpunkter från Vinterpaketet:

  1. ”Energimedborgare – energy citizens” En viktig del i EU kommissionens förslag är att underlätta för medborgarna att delta aktivt på energimarknaden. Marknaden och dess omställning ska vara “rättvis” med avseende på olika konsumenter, sektorer och regioner. Enligt Kommissionen saknas det – trots tekniska framsteg vad gäller smarta nät, smarta hem, egenproduktion av el samt energilagring – incitament för att konsumenterna verkligen ska engagera sig.
  2. Utveckling av EU:s interna energimarknad. Kommissionen ger i dokumentet “Regulation on Energy Union Governance” förslag på hur Energiunionen ska styras. Enligt dokumentet ska Energiunionen ha en bindande grundstyrning, och därtill kompletteras med icke-bindande åtgärder, t.ex. förslag om investeringsbidrag. Alla medlemsländer förväntas göra och följa upp (transparenta)nationella energi- och klimatplaner i tioårsperioder.
  3. Vinterpaketet och EU ETS. Parallellt med att Kommissionen lanserade sitt vinterpaket, pågår förhandlingar i Parlamentet om utsläppshandelns framtid, där det stora överskottet av utsläppsrätter och det låga priset är en central fråga. Kommissionen väljer då att skärpa målet för energieffektivisering, trots att detta enligt analyser kommer bidra ytterligare till att öka överskottet av utsläppsrätter, och EU ETS kommer längre ifrån att bli det verktyg som styr den europeiska klimatpolitiken.

Läs ett mer utförligt inlägg som en pdf här: EU Vinterpaket Fores kommentar

/Emilia Ingemarsdotter & Daniel Engström Stenson