Klimatfinansiering: en fortsatt stor fråga

Klimatförhandlingarnas andra dag har inletts med en serie kontaktgrupper om klimatfinansiering. Bland annat förväntas ett beslut om en översyn av Anpassningsfonden samt funktionen av den s.k. Stående kommittén för finansiering.

Anpassningsfonden finansierar bl.a. ger stöd till mer resilient jordbruk, säkrad vattentillgång och översvämningsskydd. Finansieringskommittén har bl.a. mandat att koordinera och klimatfinansiering och göra Klimatkonventionens finansiella mekanism mer rationell.

Ett gemensamt – och sedan gammalt välkänt – tema i dessa kontaktgruppen är utvecklingsländernas krav på mer finansiering och utvecklade ländernas önskan om en tydlig klimatnytta och effektiva arbetssätt. Utvecklade länder vill att:

  1. Översynen av Anpassningsfonden inkluderar frågan om tillräckligt hög, förutsägbar och långsiktigt stabil finansiering till anpassningsåtgärder. Alla välkomnar Tysklands nya löfte om påfyllning av anpassningsfonden (50 miljoner euro) men efterfrågar en stabilare påfyllnadsmekanism. Tidigare har fonden fyllts på genom en skatt på utsläppskrediter från den rena utvecklingsmekanismen, CDM. Men eftersom marknaden för CDM-krediter nu kollapsat är fonden i princip helt beroende av frivilliga bidrag.
  2. Finansieringskommittén intensifierar sitt arbete om hur klimatfinansiering ska mätas, rapporteras och verifieras samt hur mer klimatfinansiering kan mobiliseras. Det är viktiga frågor för fattiga länder, inte minst i ljuset av att de nu i högre gard förväntas bidra till det globala klimatarbetet. Om utvecklingsländernas utsläpp ska mätas, rapporteras och verifieras så vill de samtidigt att utvecklade länder ska göra samma sak med klimatfinansiering samt att stödet till fattiga länders klimatarbete utökas.
  3. Finansieringskommittén får mandat att behandla frågor  relaterade till Parisavtalet. I dagsläget omfattar mandatet inte Parisavtalet, vilket gör kommitténs framtida arbete mindre relevant eftersom stora flöden av klimatfinansiering förväntas med Parisavtalet som paraply.

Flera utvecklade länder efterfrågar istället att arbetet istället görs mer meningsfullt. Det är, menar de, ingen större vits med utökade mandat om inte resultaten av t.ex. Finansieringskommitténs arbete används på ett konstruktivt sätt av COP. Kommittén ska bl.a. hjälpa COP att ta fram riktlinjer till de organ som är betrodda att tjäna Klimatkonventionens finansieringsmekanism. Bl.a. EU menar att det, sedan Finansieringskommittén börjat jobba med detta, har blivit ännu svårare att komma till beslut om vägledning till Gröna klimatfonden och den Globala miljöfaciliteten. Om det är kommitténs fel eller inte är outtalat, men de efterfrågar ett tydligare fokus snarare än utökat mandat.

Klimatfinansiering kommer även fortsatt att vara en avgörande fråga för utvecklingsländernas ambitionsnivå i det globala klimatarbetet. Fler rapporter kommer publiceras här.