Katowice: Regelbok = ? Deklarationer = 3

Samtidigt som det rapporteras om de första krismötena i förhandlingarna om Parisavtalets regelbok pågår utrullningen av tre deklarationer. Om regelboken inte kan levereras vill Polen åtminstone skicka med tre positiva budskap från Katowice: elektromobilitet, rättvis transition och skog.

Den första av tre förväntade deklarationer har lanserats: om elektromobilitet. Sverige är ett av fyrtio länder som skrivit under deklarationen.

Ytterligare två deklarationer förväntas lanseras, en om rättvis transition och en om skog. Sverige har åtminstone skrivit under en av dessa,  transitions-deklarationen. Lika mycket som detta är en fråga om att skapa en positiv inramning runt Katowice handlar deklarationerna om frågor som Polska ordförandeskapet vill sätta fokus på. Deklarationen om rättvis transiton, exempelvis, skiljer sig inte särskilt mycket från formuleringarna som antogs i Paris. Men att skapa engagemang runt en politiskt vägledande deklaration om rättvis transition lyfter fram frågan i ljuset, en hjärtefråga för Polen som engagerat sig mycket för denna sak också i EU-intern politik. Det gäller till exempel i fråga om den så kallade moderniseringsfonden som lanserades för att hjälpa östeuropeiska länder att omstrukturera energisektorn under omställningstryck från EU:s handelssystem.

Tidigare i veckan meddelade Karolina Skog meddelar att Sverige gärna räcker upp handen för att svara på frågor om hur ekonomiska omstruktureringar kan genomföras med hänsyn tagen till social rättvisa. Varvsindustrins kris är förmodligen en av de lärdomar som Skog har i åtanke då vi kan lära ut om rättvis transition. Nu behöver samma sak ske inom fossilekonomin, men  på globalt omfattande nivå och i snabb takt. Förhoppningvis kan vi bidra med lärdomar om hur det kan ske utan att orsaka massprotester à la Frankrike.

Hur är det möjligt att anta tre deklarationer samtidigt som det är svårt att anta en regelbok? En deklaration signalerar i normalfallet   en ambition. Det är alltså inte en lagligt bindande text, utan bör snarare ses som en politisk riktning, en strävan. Det är normalt sett väldigt mycket enklare att producera en deklaration än ett avtal. Regelboken kommer visserligen att stadfästas genom ett beslut snarare än ett avtal och blir på så vis politiskt vägledande snarare än lagligt bindande. Men skillnaden är hårfin eftersom regelboken skrivs med språkbruk som signalerar att den är bindande för de stater som ratificerat Parisavtalet.

Regelboken kräver dessutom konsensus mellan Parisavtalets 197 kontraktsparter. De deklarationer som Polska ordförandeskapet jobbat för omfattar en mer begränsad mängd undertecknare. Det gör det naturligtvis enklare att få till stånd än ett universellt multilateralt beslut som framförhandlats under krav på att uppnå konsensus.

Utöver det PR-värde det genererar för Polen är det därför lätt att förstå att nyttan av deklarationerna, som enskilda produkter, troligen är begränsad. Samtidigt är det positivt att Polen jobbat med flera instrument för att skapa en positiv stämning runt Katowice-förhandlingarna, en stämning som förhoppningvis kan smitta över på förhandlingarna om ambitionshöjning och om regelboken. Betyg: En försiktig guldstjärna i kanten till en i övrigt solkig polsk klimatpolitik.