Alla inlägg av Salvador Perez

Utsläppen inom EU ETS ökar: varför och vad kan vi göra?

I början på april släppte EU-kommissionen preliminär data om utsläppen inom EU:s system för utsläppshandel (EU ETS). I samband med att datan offentliggjordes publicerade tankesmedjan Sandbag, som bevakar klimatpolitiken i EU, en läsvärd analys.

Analysen tar avstamp i att utsläppen inom EU ETS ser ut att ha ökat för första gången på sju år. Det är anmärkningsvärt. Innan dess, från år 2005 till 2016, hade utsläppen inom de sektorer som omfattas av handelssystemet minskat i en genomsnittlig takt av 2,7 procent per år.

Varför har utsläppen inom EU ETS ökat första gången på sju år? Tankesmedjan Sandbag diskuterar flera faktorer. En faktor är att efterfrågan på elektricitet ökat inom EU. Den ökade efterfrågan kan delvis förklaras av ekonomisk tillväxt. Relevant är att utsläppen inom EU ETS föll drastiskt, med 11 procent, år 2009, det vill säga när den ekonomiska krisen slog mot Europa. Att utsläppen ökar för 2017 kan alltså delvis förklaras med återhämtning och tillväxt i de sektorer som omfattas av handelssystemet.

År 2017 ökade utsläppen från industrisektorn med två procent. Till  industrisektorn hör tillverkning av järn, stål och cement. Det är där utsläppen ökat mest. Enligt tankesmedjan är utsläppen från industrisektorn som helhet en utmaning EU måste ta tag i. Utmaningen är särskilt tydlig om utsläppen i industrisektorn ställs mot utsläppen i energisektorn. Skälet är att energisektorn inom EU ETS som helhet uppvisar bra resultat vad gäller utsläppsminskningar, detta medan industrisektorn släpar efter. Därför efterfrågar Sandbag en EU-strategi för att åstadkomma radikala förändringar i de industriella processer som orsakar störst utsläpp. Det gäller alltså förändringar i hur järn, stål och cement tillverkas. Därtill uppmärksammar tankesmedjan frågan om koldioxidavskiljning och -lagring (“carbon capture and storage” eller i förkortning CCS) i samband med ovan nämnda industriprocesser. På Fores har vi länge jobbat med frågan om CCS och uppmärksammat att det förmodligen inte räcker med infångning av koldioxid från fossil energi. Det krävs med största sannolikhet att även koldioxid av biogent ursprung fångas in och lagras för att vi ska ha en möjlighet att uppfylla Parisavtalets temperaturmål. Genom bioenergi med CCS, så kallad BECCS, kan energi- och industrisektorn bidra med negativa utsläpp till det globala klimatarbetet. Den strategi Sandbag efterfrågar, och som EU delvis jobbar med att ta fram bland annat genom strategiska energiplaner och CCS-subventioner till industrin, bör alltså breddas till att också omfatta bioenergi.

Ett annat skäl bakom de ökade utsläppen inom ETS-området är en ökad användning av brunkol. Enligt analysen hänger detta ihop med att ett antal kärnkraftverk har stängts ner i Europa, speciellt i Tyskland, under de senaste åren. Ett vedertaget skäl bakom avvecklingen av kärnkraft i Tyskland är olyckan i  Fukushima i Japan år 2011. Olyckan skakade om världen och ledde till att de negativa uppfattningarna om kärnkraften ökade globalt, vilket syns i dagens politik, inte minst i Tyskland. Samtidigt har alternativ till kärnkraften byggts ut i Tyskland men också i EU-området som helhet. Däremot är utbyggnaden av alternativen, i huvudsak vind och solkraft, inte tillräcklig för att kompensera bortfallet i elproduktion som avvecklingen av kärnkraften medfört och för att kompensera för variabilitet i förnybar elproduktion (till exempel att det är vindstilla och mulet vilket temporärt minskar el och solkraft), särskilt eftersom efterfrågan på elektricitet ökat. När kärnkraften avvecklas har kolkraften delvis trätt in som ersättare jämte sol och vind. Därtill har kolkraften, som Sandbag beskriver det, “fått fylla i luckorna” efter lägre produktion i vattenkraften.

Som helhet kommer 38 procent av utsläppen inom EU ETS från just kolkraftverk. Enligt Sandbag kommer nu för första gången mer än hälften av dessa utsläpp från förbränning av brunkol, även kallad lignite. Till saken hör att brunkol (eller lignite) är särskilt problematisk ut klimatsynpunkt. Detta eftersom brunkol är bland de allra mest koldioxidintensiva fossila bränslena. EU:s största enskilda utsläppare av koldioxid är nio av tio kolkraftverk som bryter och förbränner brunkol. Sju av dessa finns i Tyskland. I länder som Polen, Tjeckien, Grekland, Bulgarien, Rumänien och Spanien har utsläppen från brunkol ökat. Eftersom brunkolen och kolkraften i allmänhet har så stor klimatpåverkan är en nyckelfråga för EU:s klimatpolitik hur denna kraftkälla fasas ut på bästa sätt. Även inom elsektorn kan CCS (och BECCS) utgöra ett komplement till andra klimatåtgärder.

Analysen från Sandbag tar också upp utsläppen från flygsektorn i Europa (flyg inom EU). Utsläppen från flyg fortsätter öka. Jämte ökade utsläpp inom EU ETS har även EU:s utsläpp i övrigt, alltså de utsläpp som inte täcks av handelssystemet,troligen ökat under 2017. 

Salvador Perez och Jonas Schuman, Fores