Etikettarkiv: climate

Trump och klimatavtalet

“I think one of the dumbest statements I’ve ever heard in politics, in the history of politics as I know it, which is pretty good, was Obama’s statement that our No 1 problem is global warming.” Så sade Donald Trump i samband med klimatmötet i Paris, och i maj sade han till Reuters att ”I will be looking at that very, very seriously, and at a minimum I will be renegotiating those agreements, at a minimum. And at a maximum I may do something else.” Han menar att andra länder, särskilt Kina, inte följer avtalet. Så frågan på allas läppar är ”vad händer med avtalet om Donald Trump blir amerikansk president”? Vi har svaret i tre delar:

  1. Avtalet ratificeras – men urvattnas. USA under president Obama kommer att ratificera avtalet under våren, långt innan presidentvalet – och avtalet är skrivet just för att han ska kunna ratificera det snabbt, utan att behöva konsultera senaten och kongressen.

Alla som var på plats i Paris minns hur COP-ordförande Fabius på mötets sista dag, efter en lång och oroande försening, förklarade att man gjort vissa redaktionella förändringar i texten, som han sen mycket snabbt gick igenom. En av dem stack ut, där det stod ”shall” skulle det stå ”should”. I en slags global tyst överenskommelse lät alla det passera som vore det redaktionellt, men denna förändrade ordalydelse betyder just att avtalet är så pass lite bindande att USA:s president kan ratificera det på egen hand. Det i sin tur är avgörande för hela avtalet; ratificerar inte USA (18% av utsläppen) så gör inte Kina (20%) , så gör inte Ryssland (8%), och då börjar det bli svårt att nå de 55% av världens utsläpp som krävs för att avtalet alls ska bli giltigt. Läs mer om detta i tidigare inlägg på klimatforhandling.se! 

Under de närmaste åren ska avtalet kompletteras och konkretiseras, bl.a. avseende finansiella mekanismer (läs Fores särskilda rapporter om detta), hur utsläpp beräknas och jämförs och hur den långsiktiga klimatfinansieringen ska ske. I alla dessa frågor skulle USA:s förhandlare under en Trump-ministär få i uppdrag att minimera ambitionerna. Det är också teoretiskt möjligt att faktiskt riva upp USA:s ratificering, men bedömare anger att det är en för stor diplomatisk nesa att göra så att inte ens Trump skulle ge sig på det.

  1. Sidoavtal hotas. Klimatavtalet i sig räcker inte alls för att nå det ”väl under två grader” som är målet, de nationella åtagandena är avgörande. Här har USA under våren visat vägen med regionala avtal med Kanada och Mexiko och bilaterala avtal med Kina och Indien. Konkretiseringen av dessa avtal är starkt beroende av en president som dels är engagerad i frågan, dels respekterar den andra parten. Trumps uttalande om ett handelskrig med Kina och en mur mot Mexiko, som mexikanerna dessutom ska finansiera, gör det svårt att tro att avtalen har en framtid under Trump.
  1. Drivet uteblir. Bortom avtalen, krävs en stark medverkan från det civila samhället; alltifrån näringslivet till forskningen. Trump, som uttryckligen sagt att “I am not a great believer in manmade climate change” står för motsatsen till ett sådant engagemang, och kan förväntas kraftfullt dra ner på ambitionerna i klimatfrågan. Just detta varnar Frankrikes tidigare COP21-ordförande Laurent Fabius särskilt för; ”Vi får inte tänka att allt är klart.”

Mattias Goldmann, VD för den gröna och liberala tankesmedjan Fores

Nu sak Parisavtalet träda ikraft!

I december 2015 enades 195 av världens länder om att den globala uppvärmningen ska hållas ”klart under” två grader. Den historiska Paris-överenskommelsen har redan fått politiska effekter, trots att avtalet ännu inte är juridiskt bindande. Först efter att minst 55 länder, som ska representera minst 55 % av de globala växthusgasutsläppen, har ratificerat avtalet kommer det vinna laga kraft.

Den 22 april i år (2016) hålls en högtidlig signerings-ceremoni på FN:s högkvarter i New York. Därefter kommer ledare för världens länder kunna skriva under avtalet löpande under ett års tid. Runt 12o länder förväntas skriva under avtalet och eftersom Paris-överenskommelsen fått så mycket uppmärksamhet väntas de flesta närvara vid ceremonin i april. Några länder har dock redan godkänt överenskommelsen, Fiji blev först i världen!

I december antogs alltså Paris-avtalet, i april kommer det signeras och efter det måste länderna som skriver under också bli så kallade ”Parties to the Paris Agreement” genom att formellt sett godkänna att avtalet blir bindande. Utöver det ska planer bli verklighet. Grunden till förhandlingarna i Paris lades genom Intended Nationally Determined Contributions (INDCS) som de respektive medlemsländerna frivilligt kunde skicka in. Dessa kommer nu övergå i Nationally Determined Contributions (NDCS), alltså steget längre än föresatser och ska beskriva hur länderna som godkänt avtalet ämnar uppnå dess målsättningar. Även här är det några som går före, i slutet av mars skickade Papua Nya Guinea som första land in sina NDCS. Strax därefter skickade Nauru, också en ö-nation i Stilla havet, in sina planer.

Kajsa Resare Sahlin

COP21 – Nyhetsbrev direkt från Paris

Välkommen till nyhetsbrevet om COP21 – direkt från Paris!

Skärmavbild 2015-12-07 kl. 16.41.08

Klimatförhandling.se rapporterar direkt från COP21 i Paris. Du får en sammanfattningen av förhandlingarnas första vecka samt information om seminarium, nyheter och viktiga händelser med anknytning till klimatmötet.

Läs det senaste nyhetsbrevet här!
Anmäl dig till nyhetsbrevet

Tidigare brev
7 november COP21 – Nyhetsbrev

Läs också:
Vad handlar sista veckan om?

Åsa Romsons tal på Action Day

Förslaget granskat: 40% enighet, 30% kohandel, 30 % oenighet

Övergripande
De stora frågorna är ännu olösta i den text som nu lagts fram:

  • Hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan olika länder, den långa “common but differentiated responsibilities and respective capabilities, in the light of different national circumstances” finns alldeles i inledningen men förklaras inte
  • Vilket det långsiktiga klimatmålet är, såväl avseende temperaturmålet som hur mycket utsläppen måste minska i procent
  • Om Loss&Damage är en särskild fråga eller en del av klimatanpassning
  • Målet för klimatfinansieringen, hur det ska räknas och vem som ska bidra

LÄS OCKSÅ: INGÅNGSVÄRDEN FÖR SLUTFÖRHANDLINGARNA

Däremot finns vissa klara framsteg, och vi har en text av väsentligt mindre omfång och med klart färre hakparenteser än förut. Sammantaget räcker det för att vi – och många andra bedömare – ska våga tro att vi landar i ett avtal i Paris, om än inte så precist, eller ambitiöst som vi önskat (och kanske inte till fredag).

En konkret framgång är att oron att allt skulle kunna gå om intet för att för få ratificerar avtalet i praktiken är undanröjt; ikraftträdandet kräver bara 60 medlemsstaters signaturer vilket bör vara lätt att uppnå.

Nedan preciserar vi område för område vad förslagen innebär:

Långsiktiga mål
Två förslag om temperaturmål med 1,5 grader. Ett som tydligt säger att 1,5 är målet. Ett som säger att målet är så långt som möjligt under 2 grader, men att man bör skala upp ambitionerna för att hålla ökningen under 1,5 grader. Blir det skrivningar om 1,5 grader, vilket inte framstår som omöjligt, måste det ses som en oväntad framgång

LÄS OCKSÅ: ALL POLITICS IS LOCAL

För utsläppsmål finns två alternativ. Det ena handlar om kvantifierade utsläppsmål till 2050, som en väg mot nollnettoutsläpp vid århundradets slut. Det andra är tydligare med att det handlar om ett klimatneutralitet eller liknande till århundradets slut. Utan tvekan får det första ses som mer ambitiös och den andra kan lätt bli så fluffig att den knappt kan ses som en framgång.

Klimatanpassning
Klimatanpassningstexten är i huvudsak skriven i enighet, men också med stor vaghet; ”Each Party shall, as appropriate, submit an adaptation communication, which may include its priorities, support needs, plans and actions.” Oenighet råder om vilka länder som kan få särskilt stöd från FN:s mekanismer; är det baradeveloping country Parties” eller – som i hakparentesen – ”and other countries”, utan begränsning?

Finansiering
Avsnittet om finansiering innehåller ett nytt inledande stycke, där det anges att “Developed country Parties shall provide [new,] [additional,] [adequate,] [predictable,] [accessible,] [sustained] and [scaled-up] financial resources to assist developing country Parties with respect to both mitigation and adaptation.” Som synes är inte enigheten särskilt stor om ordvalet.

Sedan finns tre olika förslag om mobilisering av finansiering, där det tredje förslaget är delvis nytt och troligen kommer från ordförandeskapet. Det öppnar upp för “a wide variety of sources, instruments and channels, including public, private, bilateral, multilateral, domestic, and international.”

För det långsiktiga finansieringsmålet finns också tre alternativ, där ena alternativet nog är klart orealistiskt eftersom det föreslår “a clear burdon shall be scaled up from a floor of US$100 billion per year, including a clear burden-sharing formula, and in line with needs and priorities identified by developing country Parties”

Loss&Damage
Skrivningen om Loss&Damage har inte utvecklats jämfört med tidigare alternativ och det är i textförslaget fortsatt oklart om den ska ingå i Anpassning, eller om den ska få ett eget avsnitt. Det är också oklart om Loss&Damage ska innehålla finansiering för rehabilitering och om man ska utröna finansiell kompensation för “slow onset events” såsom havsnivåhöjningar.

LÄS OCKSÅ: ROMSONS HUVUDVÄRK – LOSS&DAMAGE

INDC, översyn, skärpning av nationella bidrag
Artikel 3:2 beskriver att parterna ska (shall, alltså starkt bindande) förbereda och kommunicera sina INDC (eller det de framöver ska kallas). Därefter finns ett antal förslag på hur bindande det ska vara att implementera dem. Det är framförallt oenigheten mellan USA och EU avseende juridisk bindning finns.

Redan i Artikel 2 bis finns nu skrivningar om att framtida bidrag ska innebära en skärpning, och att länder efter global stocktake ska innebära “progression” utifrån ländernas gemensamma men fördelade ansvar och i ljuset av nationella omständigheter (en gammal favorit från USA och Kinas överenskommelse. Liknande formuleringar återkommer i 3:6, där det står att progression ska avspegla högsta möjliga ambition. Frågan blir om det föregås av ett shall/should/will vilket ungefär avspeglar graderingen av hur bindande det blir.

NDC:s (alltså de INDC som lämnats in) ska förnyas vart femte år (art 3, para 8); detta såg ut att bli en stridsfråga inför COP och det har sagts att Indien krävt tioåriga perioder, men nu synes alla eniga. Global “stocktake” ska också ske vart femte år, med start 2023 eller 2024, och där det inte preciseras särskilt väl vad det ska innebära. Därtil finns i beslutstexten en paragraf som antingen bjuder in eller beslutar om en facilitetsdialog 2018 eller 2019 för att utvärdera nuvarande bidrag, vilket ska informera de som utformat NDC, utan några krav på att det ska leda till skärpning. Sammantaget är “skärpningsmekanismen” svag.

Marknadsmekanismer
Jämfört med det förslag som EU och Brasilien tagit fram är texten om “cooperative approaches” kortare och reducerad till en paragraf, men som sannolikt är tillräcklig. Den innehåller krav på att undvika dubbelräkning, men möjliggör för länder som vill använda varandras utsläppsrätter att göra så för att uppnå sina NDC. Denna paragraf, som är den viktigaste paragrafen avseende marknader, står som helhet inom brackets vilket innebär att det inte är säkert (men troligt) att den blir kvar.

När det gäller mekanismen för hållbar utveckling (en kreditmekanism efter 2020 som eventuellt innehåller en utvecklinga av dagens CDM) har EU-Brasilien texten sällskap av ett förslag som framstår som mindre marknadsorienterad.

EU:s och Brasiliens förslag har också berikats med en extra omgång hakparenteser, kring skrivningen om att det bara är länder med absoluta utsläppsmål som ska få använda sig av mekanismen. Det underlättar om deltagande länder har absoluta mål, men är inte nödvändigt. I beslutstexten finns också en text om “modalites and procedures” för den nya mekanismen ska tas fram under första mötet i APA (den grupp som ska jobba med beslut tillhörande Parisavtalet fram till 2020)

På många utvecklingsländers begäran finns en särskild referens till skogsskyddsmekanismen REDD+ (artikel 3 bis), med stärkt fokus på “non-carbon benefits” och på tillvägaggångssätt som kombinerar utsläppsminskningar och klimatanpassning. Men hela denna paragraf är inom hakparentes och kan alltså utgå, i linje med att EU inte önskat att REDD+ lyfts fram specifikt när andra mekanismer inte gör det.

Transparens (MRV)
Här är man överens sånär som på den avgörande differentieringen mellan vilka krav man ställer på olika länder, där det i paragraf 1 finns tre alternativ. Alternativ 1 skriver tydligt att ramverkt för MRV ska skilja sig mellan utvecklade länder, medan det i alternativ 2 och 3 skrivs om flexibilitet och nationella förutsättningar.

Kopplat till MRV etableras enligt beslutstexten ett initiativ för kapacitetsbyggande just för att stärka möjligheten att mäta och rapportera utsläppen. Här har bland annat Sverige och USA varit drivande.

Gender &ursprungsbefolkningar
Vissa grupper har engagerat sig mycket i att ursprungsbefolkningar, unga och gender ska skrivas in i avtalet, de finns alla med i den  inledande texten men inom hakparentes – det är alltså ännu oklart om det kommer med.

Vad händer nu?
Nu behandlas den existerande texten av alla ländernas förhandlare, med kvällsmöten i de nationella delegationerna och därefter i sina respektive grupper (Sverige t.ex. i EU). Ikväll kl 19:30 ska de ge sina första reaktioner i plenum. Kommer de lugna stämningen från igår fortsätta – eller är det nu tumult uppstår?

Oavsett reaktionerna kommer nya ministerkonsultationer att vidta. Ordförande Fabius lyfte i sitt anförande att man då särskilt skulle fokusera på:

  1. Differentiering
  2. Finansiering
  3. Ambition

Nu börjar också kohandeln mellan de olika frågorna. De viktigaste frågorna där är då:

  • Vad krävs för att EU och USA ska vara nöjda med hur det står skrivet att medelinkomstländer också ska minska sina utsläpp framöver?
  • Vad behövs för att i-länder ska godta att Loss&Damage får en egen rubrik, alternativt för att utvecklingsländer ska acceptera att det arbetas in i anpassning? Och hur länkas det till 1,5-gradersmålet?
  • Vilket temperaturmål, vilken utsläppskurva och vilken process för successiva skärpningar kan vi enas om?
  • Hur ser skrivningarna ut som tillfredsställer både USA:s krav på att utsläppsmålen inte ska vara bindande, och EU:s och många utvecklingsländers krav på att de ska vara bindande?
  • Hur precisa eller allmänt hållna kan vi vara när det gäller hur vi ska uppnå 100 miljarder USD i samlad klimatfinansiering till år 2020 och hur ska en eventuellt uppskalning därefter se ut; och vad ingår i begreppet?

Low-carbon shipping – Danmark höjer insatserna

Internationell sjöfart står för nästan 3 procent av all klimatpåverkan och utsläppen beräknas öka med uppemot 250% till 2050 om inte utsläppskurvan vänds. Samtidigt visar IMO att skeppssektorn kan minska sin klimatpåverkan med 50-70%, och att en stor del av dessa minskningar är kostnadseffektiva och lönsamma.

Läs också: hur öka privat finansiering för klimatanpassning

Det danska rederiförbundets seminarium på COP21 slår fast att de utsläppsminskningar som skett på fartygssidan på senare år inte kan bedömas fortsätta med business as usual – det är sänkt hastighet och större skepp som ligger bakom och här kan troligen inte särskilt stora vinster göras längre. Därtill används ett fartyg i uppemot 40 år, så det räcker inte särskilt långt att nya skepp i sig blir effektivare.

Därför menar danska rederiförbundet – och Danmark är en av världens tio största skepparnationer – att sjöfarten bör inkluderas i ett globalt bindande klimatavtal, vilket de inte är i nuläget. Danskarna har också föreslagit en särskild avgift på bunkerbränsle som skulle gå till utsläppsminskande åtgärder. De nationella INDC-åtagandena inkluderar inte internationell sjöfart och internationella sjöfartsorganet IMO har, enligt panelens samlade bedömning, snarare duckat än agerat proaktivt och pro-klimat. Maersk, ett av världens största rederier, menar att de inte fullt ut kan göra den omställning som behövs om de inte stöttas av lagstiftning och rimliga ekonomiska spelregler.

Läs också: topp och flopp-listan

Svensk Sjöfart medverkade inte på detta side event men är inne på samma linje, har gått med som partner i 2030-sekretariatet och har en ambitiös plan för drivmedelsbyte och andra åtgärder som tillsammans kan göra sjöfarten mer klimatsmart.

En av många möjliga spännande lösningar för grönare sjöfart

Transport&Environment har lanserat Clean Shipping Coalition, se www.elephantsintheroom.eu. 2030-sekretariatet hade nyligen ett seminarium om sjöfarten och klimatet, https://www.youtube.com/watch?v=PJBTudAzS_s

/Mattias

Gröna Klimatfonden – första ansökningarna granskade

Bedömning
Att döma av de första projektförslagen som nu ska upp till beslut, tycks det initialt vara svårt för Gröna Klimatfonden att leva upp till flera av de åtaganden som gjorts:

1) Det är svårt att se att projekten är ”transformativa” – tvärtom är det tämligen traditionellt klimatarbete som föreslås.

2) Den indikativa inriktningen på 50/50 mellan anpassning och utsläppsminskning följs inte i de första projekten, som kraftigt fokuserar på anpassning – både i antal projekt och resurser.

3) Inriktningen att finna projekt som både minskar klimatpåverkan och minskar sårbarheten tycks svår att nå; endast en mindre del av projekten är sådana.

4) Inriktningen att nå de fattigaste länderna (LDC, SIDS och Sub-Saharan Afrika) tycks nås med mycket god marginal; en stor majoritet av projekten är sådana.

5) Det tycks svårt att hitta projekt som uppfyller höga kvalitetskrav – eller omvänt; sekretariatet tycks ta sin gallrande funktion på allvar. Inte ens en av fyra ansökningar når ens fram till styrelsens bord.

Bakgrund
En stor del av internationellt klimatarbete inom både utsläppsminskning och klimatanpassning avses ske genom Gröna Klimatfonden, som etablerades genom ett beslut vid klimattoppmötet i Cancún i december 2010. I december 2014 nådde fonden över USD 10 miljarder i finansieringslöften och sedan juli 2015 har Gröna Klimatfonden tagit emot ansökningar för finansiering. Vid styrelsemötet 2-5 november 2015 i Livingstone vid Victoriafallen i Zambia ska de första ansökningarna behandlas. Fonden har rätt att besluta om stöd för totalt USD 909 miljoner (30 september).

Projektfördelning
Totalt har 37 ansökningar om projekt och program inkommit, för totalt 1.5 miljarder US dollar. Av dem har åtta passerat den första gallringen, för USD 168 miljoner, vilket enligt GCF:s sammanfattning fördelas på USD 109 miljoner för klimatanpassning, USD 22 miljoner för utsläppsminskningar och USD 37 miljoner som täcker båda områdena. Enligt vår bedömning av projektbeskrivningen är det istället USD 62.3 milj som är ”crosscutting”.

Dessa åtta projekt som fondens sekretariat lägger fram för styrelsen inkluderar vattentillgång, katastrofbekämpning, markanvändning, energieffektivisering och småskalig förnybar energi.

Tre av de åtta förslagen har skickats in genom ”direct access”, alltså genom aktörer som har ackrediterats för att få lämna in projekt direkt till fonden, medan övriga fem gick via internationella organ som Världsbanken och UNDP. Två av de åtta projekten bedöms som privata, övriga offentlig sektor.

Regionalt fördelar sig projekten på:

  • 56% Asien och Stillahavsområdet
  • 27 % Afrika
  • 17% Latinamerika och Karibien
  • Sex av de åtta projekten är i LDC, SIDS och andra afrikanska länder.

Jämfört med alla de 37 projekt som lämnats in, har övervikten för LDC, SIDS och andra afrikanska länder förstärkts i de åtta som läggs fram för styrelsebeslut, bl.a. genom att ansökningar för östra Europa och flera världsdelar inte läggs fram för styrelsen. Också överviktenför klimatanpassning har förstärkts – de 37 ansökningarna fördelar sig på USD 623 miljoner för anpassning, USD 564 miljoner för utsläppsminskning och USD 278 miljoner som täcker båda områdena.

De åtta projekten som nu läggs fram för beslut är:

  • Acumen: KawiSafi Ventures Fund (småskalig solenergi i östra Afrika)
  • Centre de Suivi Ecologique: Increasing the Resilience of Ecosystems and Communities through the Restoration of the Productive Bases of Salinized Lands in Senegal
  • Asiatiska utvecklingsbanken: Urban Water Supply and Wastewater Management Project in Fiji
  • Interamerikanska utvecklingsbanken: Energy Efficiency Green Bond in Latin America and the Caribbean
  • KfW Development Bank: Climate Resilient Infrastructure Mainstreaming in Bangladesh
  • Profonanpe: Building the Resilience of Wetlands in the Province of Datem del Marañón in Peru
  • UNDP: Scaling Up the Use of Modernized Climate Information and Early Warning systems in Malawi
  • UNDP: Supporting Vulnerable Communities in Maldives to Manage Climate Change- Induced Water Shortages

Notera att övriga projektansökningar inte kan bedömas som avslagna, utan i många fall har fått förfrågningar om kompletterande information.

Läs Gröna Klimatfondens projektbeskrivning på http://www.gcfund.org/fileadmin/00_customer/documents/MOB201511-11th/04_-_Consideration_of_funding_proposals_20151015_fin.pdf

Gröna Klimatfondens sammanfattning på http://news.gcfund.org/gcf-publishes-first-funding-proposals-for-board-consideration/

Läs alla ansökningarna på http://www.gcfund.org/documents/all-board-documents.html

Poker Face – COP version (NEW lyrics!)

Poker Face – COP version

We wanna hold em like they do in Texas, please
Fold them, let em hit us raise it baby stay with us (we love it)
Luck and intuition play the cards with Spades to start
And after they’ve been hooked we’ll play the one that’s on their heart

Oh, oh, oh
climate’s getting hot, burning all we’ve got
Oh, oh, oh
climate’s getting hot, burning all we’ve got

(Europe&USA sings)

Can’t read our, can’t read our
No they can’t read our poker face
(We’ve got them begging for it)
Can’t read our, can’t read our
No they can’t read our poker face
(We’ve got them begging for it)

P-p-p-poker face, p-p-poker face
(Mum mum mum mah)
P-p-p-poker face, p-p-poker face
(Mum mum mum mah)

We wanna roll with them a hard pair we will be
A little gambling is fun when you’re with me, I love it
Russian Roulette is not the same without a gun
And baby when it’s climate if it’s not rough it isn’t fun, fun

Oh, oh, oh
We’ll get it hot, burn all that we’ve got
Oh, oh, oh
We’ll get it hot, burn all that we’ve got
(G77+China sings)

Can’t read our, can’t read our
No they can’t read our poker face
(They will pay us much more money)
Can’t read our, can’t read our
No they can’t read our poker face
(They will pay us much more money)

P-p-p-poker face, p-p-poker face
(Mum mum mum mah)
P-p-p-poker face, p-p-poker face
(Mum mum mum mah)
(Mum mum mum mah)
(Mum mum mum mah)

(All sing)

I won’t tell you that I trick you
negotiate you
Cause I’m bluffin’ with my emissions
I’m not lying I’m just delaying all decisions

Just like a chick in the casino
Take your bank before I pay you out
I promise this, promise this
Check this hand cause I’m marvelous

(Europe&USA sings)

Can’t read our, can’t read our
No they can’t read our poker face
(We’ve got them begging for it)
Can’t read our, can’t read our
No they can’t read our poker face
(We’ve got them begging for it)

(G77+China sings)

Can’t read our, can’t read our
No they can’t read our poker face
(They will pay us much more money)
Can’t read our, can’t read our
No they can’t read our poker face
(They will pay us much more money)

Sing this as karaoke using http://www.youtube.com/watch?v=eezfOJLVUEg