Etikettarkiv: COP23

Kick-off på Ekocentrum

Fores vd Mattias Goldmann är på väg med tåg till COP23 och medverkar i flera miljöevenemang längst vägen. Igår passade Mattias på att besöka vår partner Ekocentrum i Göteborg för att prata om förväntningarna på klimatmötet. I videon summerar Mattias tre stora förändringar som han har märkt nu jämfört med när han började åka till klimatmöten.

Klimatförhandlingarna öppnar med oro över den amerikanska delegationens instruktioner

Den rekordsnabba uppslutningen bakom Parisavtalet fortsätter att imponera. Även Nicaragua – som öppet motsatte sig en uppgörelse under slutförhandlingarna i Paris – har nu överraskande ratificerat avtalet. I och med Nicaraguas ratificering har 169 kontraktsparter anslutit sig till Parisavtalet.

USA lägger en skugga över denna positiva utveckling. Under 2017 har Trump bland annat:

  1. Aviserat att USA kommer att dra sig ur Parisavtalet.
  2. Strypt USA:s bidrag till FN:s Klimatpanel, IPCC. Det är bekymmersamt eftersom USA stod för nästan halva budgeten 2016.
  3. Annonserat att inga ytterligare bidrag skall göras till den Gröna klimatfonden, GCF.
  4. Påbörjat tillbakadragandet av USA:s “Clean Power Plan”, landets främsta klimatpolitiska verktyg för att nå sina uppsatta klimatmål.

Trots det har den amerikanska delegation till mellanmötet i Bonn i maj och under förmötet till COP23 på Fiji i oktober inte antagit en mer destruktiv inriktning. USA:s öppningsanförande bekräftar visserligen Trumps uttalande i Rosenträdgården 1 juni år: USA ska lämna Pariavtalet. Samtidigt håller USA kvar vid ambitionen att de vill omförhandla avtalet för att möjliggöra ett eventuellt återinträde.

Förhandlingarna har börjat utan större överraskningar. De kommande dagarna blir dock högintressanta. Vi kommer att följa vad USA:s uttalande innebär i praktiken. Har de en tydligt destruktiv instruktion att försöka urholka Parisavtalets regelbok? Kommer de att hålla en fortsatt relativt låg profil och låta förhandlingarna ha sin gill gång? Det finns stor anledning att återkomma till ämnet senare i veckan.

Figur | USA:s respektive Sveriges bidrag till IPCC:s budget [MSEK]

COP slutdokumentet antaget – text och analys här

Nu har förhandlingstexten för CMA och COP antagits utan förändringar jämfört med det utskickade. Här är vår analys av vad det innebär.

Rubriken för COP-avtalet är ”Preparations for the entry into force of the Paris Agreement and the first session of the Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement”. De viktigastde delarna av texten är:

Parisförhandlingarna stänger inte. I Parisavtalet står en rad viktiga frågor som ska beslutas på första mötet efter att avtalet trätt i kraft. Det skedde som bekant snabbare än många trott, och Marrakech är detta första möte. Men man är inte ens nära att komma överens, bl.a. om den nya finansiella mekanismen som ska användas när länder gör utsläppsminskningar tillsammans. Därför beslutar man enligt förslaget att COP23 november 2017 också blir ”serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement, at the second part of its first session”, och här ska man ”review progress on the implementation of the work programme under the Paris Agreement”

Det anges också redan nu att COP24 2018 i Polen troligen blir den tredje och sista delen av den första sessionen av Parisavtalet; ”Also decides to conclude the work programme under the Paris Agreement as soon as possible and to forward the outcomes, at the latest, to the third part of the first session of the Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement to be convened in conjunction with the twenty-fourth session of the Conference of the Parties, for its consideration and adoption;”

Detta är i linje med ordförandens analys i det förra dokumentet där han anger att ”It is my view, after listening carefully to all Parties, that it would not be possible to reach consensus at this session. The proposed COP decision requests the APA to continue its consideration of additional matters and asks it to forward the outcome in 2017. This approach would allow Parties more time, combined with a clear timeframe and process for reaching an outcome.”

Anpassningsfonden in i Parisavtalet: Anpassningsfonden ligger, som vi skrivit om tidigare, under Kyotoprotokollet och upphör därmed 2020. Ska den leva kvar, bör den flyttas till Parisavtalet, men många är skeptiska, för här ligger redan Gröna Klimatfonden som jobbar mycket med anpassning. Skrivningarna har förtydligats, så att det nu i paragraf 14 står att ”Requests the Ad Hoc Working Group on the Paris Agreement in its consideration of the necessary preparatory work on the Adaptation Fund to address the governance and institutional arrangements, safeguards and operating modalities for the Adaptation Fund to serve the Paris Agreement”

Länderna ska under våren klargöra sina positioner i denna fråga; ”Invites Parties to submit, by 31 March 2017, their views on the governance and institutional arrangements, safeguards and operating modalities for the Adaptation Fund to serve the Paris Agreement”.

2018 dialogen preciseras – lite : Frågorna om hur klimatmålen skärps över tid, om vad varje land ska bidra med, och om vad som ska ske på den särskilda NDC-konferensen 2018, är fortsatt oklara. I maj 2017 ska detta förtydligas, för gemensam återrapportering till COP23 i november 2017 (denna gemensamma återrapporteringen är enda skillnaden mot förra förslaget):

Requests the President of the Conference of the Parties at its twenty-second session, in collaboration with the incoming President of the Conference of the Parties at its twentythird session, to undertake inclusive and transparent consultations with Parties on the organization of the facilitative dialogue referred to in decision 1/CP.21, paragraph 20, including during the sessions of the subsidiary bodies to be convened in May 2017 and the twenty-third session of the Conference of the Parties, and to jointly report back to the Conference of the Parties at its twenty-third session on the preparations for this dialogue;

Kyotoprotokollet: I vanlig ordning insisterar FN på att Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, Dohatilläggen, måste ratificeras, eftersom det är det nu gällande internationella klimatavtalet, fram till år 2020, ”Underscores the urgent need for the entry into force of the Doha Amendmentand calls on those Parties to the Kyoto Protocol that have not done so to deposit their instruments of acceptance with the Depositary as soon as possible”. Det gäller bl.a. Sverige, men det kommer inte att ske, bedömer vi.

Marrakesh Partnership for Global Climate Action:  Detta Champion-dokument , ”välkomnas”, vilket inte ger det någon egentlig status.

High-level champions, den nya funktionen centralt under UNFCC formaliseras genom att den omnämns, ”Commends the high-level champions and welcomes the Marrakesh Partnership for Global Climate Action”.

Matters relating to the implementation of the Paris Agreement”, CMA1 antogs först.  Denna beslutstext, som gäller för parter som ratificerat Parisavtalet, är kort och i stort sett i linje med texten enligt ovan. Den stora skillnaden är att det här uttryckligen står att Anpassningsfonden ska in under Parisavtalet, förutsatt att det slutligt beslutas på COP24 i Polen:

”Decides that the Adaptation Fund should serve the Paris Agreement, following and consistent with decisions to be taken at the third part of the first session of the Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement, to be convened in conjunction with the twenty-fourth session of the Conference of the Parties, and by the Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Kyoto Protocol that address the governance and institutional arrangements, safeguards and operating modalities of the Adaptation Fund.”

Mattias Goldmann

Slutdokumentet förhandlas: Här är texten med vår analys

Nu har vi fått en ny förhandlingstext för det avgörande COP-beslutet, som informellt ska diskuteras klockan 11 (12 svensk tid). Här är vår analys av vad förslaget innebär med fokus på de viktigaste kvarvarande knäckfrågorna. Denna text kommer att uppdateras!

COP-ordförandeskapet påpekar i sin inledning att det rått oenighet om besluten om hur Parisavtalet ska implementeras och om de delar av Parisavtalet som ska beslutas vid det första partsmötet efter ikraftträdandet, alltså här.

Parisförhandlingarna stänger inte. I Parisavtalet står en rad viktiga frågor som ska beslutas på första mötet efter att avtalet trätt i kraft. Det skedde som bekant snabbare än många trott, och Marrakech är detta första möte. Men man är inte ens nära att komma överens, bl.a. om den nya finansiella mekanismen som ska användas när länder gör utsläppsminskningar tillsammans. Därför beslutar man enligt förslaget att COP23 senhösten 2017 också blir ”as the meeting of the Parties to the Paris Agreement, at its resumed first session”, mötet ajourneras alltså till dess – i linje med vår bedömning från början att man inte var redo att gå till beslut här. Arbetsprogrammet under avtalet ska avslutas ”så snart som möjligt”.

Detta är baserat på ordförandens analys att ”It is my view, after listening carefully to all Parties, that it would not be possible to reach consensus at this session. The proposed COP decision requests the APA to continue its consideration of additional matters and asks it to forward the outcome in 2017. This approach would allow Parties more time, combined with a clear timeframe and process for reaching an outcome.”

Beslut skjuts upp: Frågorna om hur klimatmålen skärps över tid, om vad varje land ska bidra med, och om vad som ska ske på den särskilda NDC-konferensen 2018, är fortsatt oklara. I maj 2017 ska detta förtydligas, för återrapportering till COP23 i december 2017:

Requests the President of the Conference of the Parties at its twenty-second session, in collaboration with the incoming President of the Conference of the Parties at its twenty-third session, to undertake inclusive and transparent consultations with Parties on the organization of the facilitative dialogue referred to in decision 1/CP.21, paragraph 20, on the margins of the sessions of the subsidiary bodies to be convened in May 2017, and to report back to the Conference of the Parties at its twenty-third session;

Anpassningsfonden in i Parisavtalet: Anpassningsfonden ligger, som vi skrivit om tidigare, under Kyotoprotokollet och upphör därmed 2020. Ska den leva kvar, bör den flyttas till Parisavtalet, men många är skeptiska, för här ligger redan Gröna Klimatfonden som jobbar mycket med anpassning. Skrivningarna indikerar en flytt, presidenten skriver i sin ”explanatory note” att ”It is proposed that the Fund should serve the Paris Agreement, subject to the arrangements and modalities that need to be clarified.”

Länderna ska under våren klargöra sina positioner i denna fråga; ”Invites Parties to submit, by 31 March 2017, their views on the governance and institutional arrangements, safeguards and operating modalities for the Adaptation Fund to serve the Paris Agreement”.

Kyotoprotokollet: I vanlig ordning insisterar FN på att Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, Dohatilläggen, måste ratificeras, eftersom det är det nu gällande internationella klimatavtalet, fram till år 2020, ”Underscores the urgent need for the entry into force of the Doha Amendment”, men det kommer inte att ske, bedömer vi.

Marrakesh Partnership for Global Climate Action:  Detta högtidlighetsdokument som vi har bedömt tidigare, ”välkomnas”, vilket förtydligar att det inte har någon egentlig status.

High-level champions, den nya funktionen centralt under UNFCC formaliseras genom att den omnämns, ”Commends the high-level champions and welcomes the Marrakesh Partnership for Global Climate Action”. Man noterar i en senare paragraf att det får finansiella konsekvenser, dvs det tillkommer en ny kostnad.

Övriga delar är enligt ordförande i princip oförändrade jämfört med tidigare förslag, vilket vi får anledning att granska.

Kvarvarande frågor som inte adresseras här är bl.a.

  • Hur klimatfinansieringen ska öka och vilka länder som ska ha tillgång till medel från Gröna Klimatfonden, där Turkiet insisterar på att få full tillgång.
  • Loss & Damage, denna mekanism som beslutades på COP i Warszawa och där länderna ska ge sin syn på finansiering till den 27 februari.
  • Ordförandeskapet för COP23 och 24 är också beslut som fattas separat; 23 blir troligen i Bonn med Fiji som värd och 24 i Polen, som i så fall blir först att ha varit värd för COP tre gånger.

Har du kompletterande tankar eller frågor om förslaget till avtal? Hör av dig!

Mattias Goldmann