Etikettarkiv: EU

Polsk elektromobilitet: Mål en miljon elbilar 2025

COP24-ordförandelandet Polen får mycket kritik för sitt kol, men de har också en ny elektromobilitetslag med målet en miljon elbilar till 2025 – och en rad incitament för att göra det möjligt. Upphovsmannen är samma minister som nu är ordförande för COP24!

Försiktigt uttryckt så har Polen inte alltid varit en starkt pådrivande kraft i klimatarbetet på EU- och FN-nivå, även om delar av den polska regeringen bedyrar att man tvärtemot oberoende analytikers bild kommer att klara klimatmålet inom EU för år 2020. Klimatet är inte heller i fokus för elbilssatsningen, utan luftkvaliteten. I nästan alla Polens större städer är luften tidvis så dålig att den bryter mot EU:s bindande luftkvalitetsnormer för både kväveoxid och partiklar. På nationell nivå står energisektorn, framför allt förbränningen av kol – inklusive uppvärmning av enskilda hushåll -, för merparten av luftföroreningarna och trafiken för bara 12 %, men i Warszawa står bilen för 60 %.

Elbilar kan också öka intresset för att investera i det sedan länge dåligt underhållna elnät och bidra till att bättre balansera elnätet. I nuläget handlar det om att öka efterfrågan på el nattetid – då elbilar kan laddas – medan det längre framåt handlar mer om att lagra tillfälligt elöverskott från framtida havsbaserad vindkraft, anger Polityka Insight i rapporten ”Silent revolution in the energy sector”.

EU är orsak och verkan
EU-kommissionen har återkommande markerat mot medlemsstater – även Sverige – att fortsatt olagligt dålig luft på sikt leder till dryga böter, vilket är en viktig drivkraft för omställningen. Också EU:s krav på att alla medlemsländer ska ha en alternativ-bränslestrategi var varit viktigt; här har Polen varit mer ambitiösa än Sverige, som fick underkänt från kommissionen. Eldrift, fordonsgas (CNG) och vätgas är EU:s prioriterade alternativa drivmedel, och också de som – i denna ordning – nu lyfts av Polen.

Målet: Egen industri
Polen hade fram till nittiotalet en egen bilindustri, som tillverkade bilar med namn som Polonez och Polda. Idag är tillverkningen större men de egna märkena borta. Det vill Polen råda bot på med hjälp av elbilarna; med statligt stöd ska en mindre, helt ny elbil tillverkas i Polen från 2019, hoppas man. Dessutom vill man att nya företag ska växa fram inom innovativ bildelning, med elbilen som grund.
På bussidan ligger man bättre till; Solaris säljer elbussar på många marknader och Volvo har all sin busstillverkning för Europa i Polen. Alla deras stadsbussar är nu elektrifierade i någon form.
I Polen finns också storskalig batteriproduktion för elfordon, inklusive NorthVolt som börjar montera batterier här. Polen vill nu ta steget och bli tillverkare från grunden, och kan dra nytta av att EU är alltmer oroliga att hamna på efterkälken i batterifrågan.

Ambitioner och stimulans
Målet en miljon elbilar 2025 uttrycks inte i lagen, men återkommande av regeringen. Det ska uppnås genom en rad konkreta satsningar:

Elbilar befrias från accis som annars står för en stor del av nya bilars kostnad i Polen, beroende på bilens cylindervolym. Beroende på bil och jämförelseobjekt blir stimulansen väl så stor som den svenska elbilspremien/bonusen. Momsbefrielse, som i Norge, har diskuterats men ingår inte i nuläget, däremot kanske närmare år 2025.

 Elbilar ska få köra i bussfilen och parkera gratis, vilket ju visat sig vara en viktig och kostnadseffektiv del av Norges elbilsboom och vilket en rad polska städer redan infört. I motsats till Norge anger Polen dock inget slutdatum eller maxantal elbilar för stimulansen.

Laddplatser: 2020 ska det finnas 6400, delfinansierade av staten. Om målet inte är i det närmaste uppfyllt i slutet av 2019, ankommer det på kommunerna att komplettera med vad som saknas. Kommuner med över en miljon invånare och minst 600 000 fordon ska ha minst 1000 laddplatser vid 2020 års utgång, de med över 300 000 invånare minst 210 laddplatser, över 150 000 invånare ska ha 100 och över 100 000 ska ha 60 laddplatser.

Miljözoner för personbilar får införas av kommunerna, där de som inte uppfyller kraven antingen förbjuds från att köra in eller måste betala 30 PLN, cirka 75 kronor för passagen.

Offentlig upphandling går före. Statliga myndigheter ska nå 10 % elbilar i sina flottor 1 januari 2020 och 20 % 2023. Kommuner med upp till 50 000 invånare ska nå minst 30 % elbilar i sin totala flotta, och kollektivtrafiken ska till minst 30 % drivas med el eller fordonsgas, i linje med EU-kommissionens inriktning för offentligt upphandlade transporter som nu förhandlas. Andelen nollutsläppsbussar ska vara 5 % från 1 januari 2021, 10 % 2023 och 20 % 2025.

Laddplatser. Offentliga byggnader, flerfamiljshus och externa parkeringsplatser i större kommuner ska utrustas med laddpunkter med en effekt på minst 3,7 kW.

Statligt stöd. År 2018 anslår regeringen 4 010 000 PLN för elektromobilitet, vilket år 2020 når 13 716 000 PLN för att därefter kraftigt minska och sedan åter höjas, till 19 689 000 PLN år 2025(1 PLN = 2,43 kr), varefter stödet fasas ut till år 2027.

Böter. Nio böteskategorier med nivåer upp till två miljoner PLN (ca 4.5 miljoner kronor) för de som inte uppfyller kraven.

Läs mer här

Utsläppen inom EU ETS ökar: varför och vad kan vi göra?

I början på april släppte EU-kommissionen preliminär data om utsläppen inom EU:s system för utsläppshandel (EU ETS). I samband med att datan offentliggjordes publicerade tankesmedjan Sandbag, som bevakar klimatpolitiken i EU, en läsvärd analys.

Analysen tar avstamp i att utsläppen inom EU ETS ser ut att ha ökat för första gången på sju år. Det är anmärkningsvärt. Innan dess, från år 2005 till 2016, hade utsläppen inom de sektorer som omfattas av handelssystemet minskat i en genomsnittlig takt av 2,7 procent per år.

Varför har utsläppen inom EU ETS ökat första gången på sju år? Tankesmedjan Sandbag diskuterar flera faktorer. En faktor är att efterfrågan på elektricitet ökat inom EU. Den ökade efterfrågan kan delvis förklaras av ekonomisk tillväxt. Relevant är att utsläppen inom EU ETS föll drastiskt, med 11 procent, år 2009, det vill säga när den ekonomiska krisen slog mot Europa. Att utsläppen ökar för 2017 kan alltså delvis förklaras med återhämtning och tillväxt i de sektorer som omfattas av handelssystemet.

År 2017 ökade utsläppen från industrisektorn med två procent. Till  industrisektorn hör tillverkning av järn, stål och cement. Det är där utsläppen ökat mest. Enligt tankesmedjan är utsläppen från industrisektorn som helhet en utmaning EU måste ta tag i. Utmaningen är särskilt tydlig om utsläppen i industrisektorn ställs mot utsläppen i energisektorn. Skälet är att energisektorn inom EU ETS som helhet uppvisar bra resultat vad gäller utsläppsminskningar, detta medan industrisektorn släpar efter. Därför efterfrågar Sandbag en EU-strategi för att åstadkomma radikala förändringar i de industriella processer som orsakar störst utsläpp. Det gäller alltså förändringar i hur järn, stål och cement tillverkas. Därtill uppmärksammar tankesmedjan frågan om koldioxidavskiljning och -lagring (“carbon capture and storage” eller i förkortning CCS) i samband med ovan nämnda industriprocesser. På Fores har vi länge jobbat med frågan om CCS och uppmärksammat att det förmodligen inte räcker med infångning av koldioxid från fossil energi. Det krävs med största sannolikhet att även koldioxid av biogent ursprung fångas in och lagras för att vi ska ha en möjlighet att uppfylla Parisavtalets temperaturmål. Genom bioenergi med CCS, så kallad BECCS, kan energi- och industrisektorn bidra med negativa utsläpp till det globala klimatarbetet. Den strategi Sandbag efterfrågar, och som EU delvis jobbar med att ta fram bland annat genom strategiska energiplaner och CCS-subventioner till industrin, bör alltså breddas till att också omfatta bioenergi.

Ett annat skäl bakom de ökade utsläppen inom ETS-området är en ökad användning av brunkol. Enligt analysen hänger detta ihop med att ett antal kärnkraftverk har stängts ner i Europa, speciellt i Tyskland, under de senaste åren. Ett vedertaget skäl bakom avvecklingen av kärnkraft i Tyskland är olyckan i  Fukushima i Japan år 2011. Olyckan skakade om världen och ledde till att de negativa uppfattningarna om kärnkraften ökade globalt, vilket syns i dagens politik, inte minst i Tyskland. Samtidigt har alternativ till kärnkraften byggts ut i Tyskland men också i EU-området som helhet. Däremot är utbyggnaden av alternativen, i huvudsak vind och solkraft, inte tillräcklig för att kompensera bortfallet i elproduktion som avvecklingen av kärnkraften medfört och för att kompensera för variabilitet i förnybar elproduktion (till exempel att det är vindstilla och mulet vilket temporärt minskar el och solkraft), särskilt eftersom efterfrågan på elektricitet ökat. När kärnkraften avvecklas har kolkraften delvis trätt in som ersättare jämte sol och vind. Därtill har kolkraften, som Sandbag beskriver det, “fått fylla i luckorna” efter lägre produktion i vattenkraften.

Som helhet kommer 38 procent av utsläppen inom EU ETS från just kolkraftverk. Enligt Sandbag kommer nu för första gången mer än hälften av dessa utsläpp från förbränning av brunkol, även kallad lignite. Till saken hör att brunkol (eller lignite) är särskilt problematisk ut klimatsynpunkt. Detta eftersom brunkol är bland de allra mest koldioxidintensiva fossila bränslena. EU:s största enskilda utsläppare av koldioxid är nio av tio kolkraftverk som bryter och förbränner brunkol. Sju av dessa finns i Tyskland. I länder som Polen, Tjeckien, Grekland, Bulgarien, Rumänien och Spanien har utsläppen från brunkol ökat. Eftersom brunkolen och kolkraften i allmänhet har så stor klimatpåverkan är en nyckelfråga för EU:s klimatpolitik hur denna kraftkälla fasas ut på bästa sätt. Även inom elsektorn kan CCS (och BECCS) utgöra ett komplement till andra klimatåtgärder.

Analysen från Sandbag tar också upp utsläppen från flygsektorn i Europa (flyg inom EU). Utsläppen från flyg fortsätter öka. Jämte ökade utsläpp inom EU ETS har även EU:s utsläpp i övrigt, alltså de utsläpp som inte täcks av handelssystemet,troligen ökat under 2017. 

Salvador Perez och Jonas Schuman, Fores

Nya regler för EU ETS stärker EU:s position under COP23

EU:s parlament och ministerråd har nått en överenskommelse: Unionens system för  för handeln med utsläppsrätter, EU ETS, ska skärpas. Överenskommelsen gäller perioden 2021–2030 och innebär att  ett av de viktigaste instrumenten för att uppfylla EU:s initiala utfästelser under Parisavtalet nu är beslutat.

Efter flera år av diskussioner innebär överenskommelse ett krafttag mot överskottet av utsläppsrätter. Vissa analytiker menar att upp till 3 miljarder utsläppsrätter kommer att annulleras under handelsperioden. Det kan återställa systemets prissignal vilket i så fall skulle vara den enskilt viktigaste vinsten för systemets förmåga att leverera EU:s målsättningar enligt Parisavtalet, anser Hanna Stenegren, assisterande chef för Fores klimat- och miljöprogram.

Överenskommelsen innebär att reglerna för tilldelningen av gratis utsläppsrätter till industrin förändras. En mer flexibel tilldelning, som följer produktionsförändringar och uppdaterade riktmärken, väntas minska tidigare problem med att vissa sektorer fått fler gratis utsläppsrätter än nivåerna på deras faktiska utsläpp. Dessutom innebär överenskommelsen att resurserna för investeringar i förnybar energi, koldioxidavskiljning och -lagring och koldioxidsnål innovation ökar. Resurserna ökar också för moderniseringsåtgärder av energisystemen i de tio medlemsländerna med lägst BNP per capita, med begränsade  möjligheter till nyinvesteringar i kolbaserade energisystem.

För mer information, kontakta Hanna Stenegren, 0708-300 99

Brexit och klimatet

Klimatfrågan var inte central i den brittiska Brexit-debatten, så nu är det hög tid att analysera vad Brexit kommer att innebära för klimatet och miljön!

Storbritanniens klimatarbete

“Don’t tell me that a new Brexit-led British government is going to put environmental regulations at top of its pile on June 24. It is not going to happen.”

Stanley Johnson, Environmentalists for Europe.[1]

Storbritannien var först i världen att sätta långsiktiga, legalt bindande klimatmål, genom Climate Act. Också själva klimatmålet, -80% till 2050, har stått modell för bl.a. Sveriges ambitioner. Inget av detta påverkas direkt av att Storbritannien lämnar EU, men det kan ändå komma att förändras.[2]

Ledande aktörer i Brexit-rörelsen argumenterade för att Storbritannien ska kunna agera fritt inom en rad miljöfrågor där man upplever EU som en begränsning. Det gäller främst EU:s artskyddsdirektiv och regler i kemikalier i jordbruket[3]. På klimatområdet betonar Boris Johnson betonar att han inte vill se sänkta ambitioner[4], men andra ledande företrädare inom Brexit-rörelsen är näranog klimatskeptiker, som tidigare ministern Nigel Lawson. De som röstat för Brexit är klart mindre engagerade i klimatfrågan än övriga; 18% av de britter som vill lämna EU är håller inte med om påståendet “human activity is causing climate change” mot 10% av de britter som vill stanna i EU. 68% av de som vill lämna menar att “the media exaggerates the level of scientific agreement there is on human activity causing climate change”. De som vill lämna EU är också mer generellt skeptiska till vetenskap, motståndare till förnybar energi och positiva till skiffergas.[5]

Hur stora de ekonomiska konsekvenserna blir för Storbritannien av att lämna EU skulle förstås bero på vilken typ av avtal man istället sluter med EU. Men flertalet bedömare tycks ense om att Brexit skule bli en ekonomisk förlust för Storbritannien, och miljöorganisationen E3G (Third Generation Environmentalism) kopplar detta till ett mindre aktivt klimatarbete, ”You’ll have a government that has no money to invest in a shift to a low carbon infrastructure”.[6] Med en pressad ekonomi försämras förutsättningarna att lämna kol och olja, med minskad potential att stimulera förnybart och stärkt tryck att utnyttja potentialen till skiffergas. Därtill måste Storbritannien troligen avbryta (eller inte påbörja) beslutade några av de klimat- och energiprojekt som EU delfinansierar. Totalt handlar det om cirka 3,5 miljarder euro enbart från Europeiska Investeringsbanken, enbart inom förnybar energi.[7] Stora infrastrukturinvesteringar kan också komma att avbrytas eller skjutas upp, vilket ur klimatsynpunkt ses som både bra och dåligt; det gäller såväl nya linjer för snabbtåget som Heathrows nya landningsbana.[8]

EU:s klimatarbete

“It is absurd to suggest that Brexit could be good for the environment when the major challenges we face, not least the risk of catastrophic climate change, are international by their nature.”

Clive Lewis, Labours skuggminister för energi och klimat[9]

Storbritannien är ofta på den mer ambitiösa sidan i EU:s klimat- och energiförhandlingar, inte sällan allierad med Sverige, Tyskland och Frankrike. Det gäller inte minst den nyligen antagna klimatpakten och de pågående förhandlingarna om bördefördelningen, men också revideringen av EU:s utsläppshandel och hur stark klimatkomponenten ska vara i EU:s jordbruks- och transportpolitik[10]. Denna balans är skör, med ett antal länder i framför allt Central- och Östeuropa som gärna ser lägre ambitioner, och kan alltså påverkas till det negativa om Storbritannien lämnar. Det anger bl.a. tankesmedjan Institute for European Environmental Policy.[11]

“Those who cling to an energy future based on coal, oil and gas will now fight all the harder to protect the value of their assets. Just when we need a redoubling of effort, Brexit would gravely weaken Europe’s capacity to act on climate”, uttrycker parlamentsledamot (MP) Caroline Lucas och John Ashton från miljöorganisationen E3G.[12]

En stor osäkerhetsfaktor är om Storbritannien, om de lämnar EU, skulle stanna kvar i utsläppshandeln ETS, där ju EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein redan ingår trots att de inte är med i EU.

Det skulle få långtgående konsekvenser och tvinga fram en besvärlig omförhandling om de lämnade systemet, med stor risk för att systemet tappar ytterligare styrfart.[13]

FN:s klimatarbete

”Britain isn’t leaving the international community, and we’re certainly not leaving the planet. That means the Paris agreement is every bit as vital to our future as it was yesterday. In fact, sticking to our Paris promises is more important than ever: we are about to negotiate new trade deals, and the last thing we can afford to do is break the commitments we made to the world just six months ago.”

John Sauven, VD för Greenpeace UK[14]

I FN:s klimatförhandlingar ska EU tala med en röst. Vilken denna position är, är liksom EU:s övriga klimatpolitik, föremål för knepiga förhandlingar där Storbritannien jämte Sverige ofta arbetat för en linje med snabba utsläppsminskningar. Det är troligt att EU:s linje i FN skulle försvagas om Storbritannien lämnar EU, men å andra sidan kan Storbritannien då driva en egen linje vilket Sverige är förhindrat att göra. Sedan tidigare har Norge och Schweiz, som fristående från EU, i klimatförhandlingarna ofta kunnat driva en kraftfullare linje och agera friare, och det är inte självklart att det vore negativt att Storbritannien också fick en sådan roll.

Specifikt för det kommande, långsiktiga klimatavtalet, har UNFCCC:s tidigare chef Christiana Figueres slagit fast att Brexit kräver någon form av ”rekalibrering”, vilket även klimatanalytikerna Sandbag bedömer.[15]

Oron sprider sig nu att detta kan öppna för andra aktörer som vill omförhandla, inte minst om Trump vinner presidentvalet i USA – han har utlovat att han ”minst” vill omförhandla avtalet.[16] Ledande miljöorganisationer vill förhindra detta genom att Storbritannien snabbt följer Frankrikes exempel och ratificerar avtalet, vilket skulle skicka en stark och positiv signal att klimatåtagandena ligger fast, och kan ske innan Cameron formellt lämnar sin post, men det skulle uppröra många Brexit-talespersoner.[17]

Konkret behöver Storbritannien som icke-EU-land formulera en egen NDC (nationally determined contributions) med sina klimatåtaganden, vilket blir ett tidigt lackmustest för vilken klimatpolitik ett Storbritannien utanför EU avser föra.[18]

 Sveriges klimatarbete

Brexit får givetvis konsekvenser för Sverige, även på klimatområdet. Men vilka de blir beror mycket på vilket förhållande Storbritannien får med EU, samt vilka nya, direkta relationer Storbritannien och Sverige skulle etablera. Fores avser återkomma med en analys av detta, och regelbundet revidera denna analys.

Mattias Goldmann
Vd, Fores

 

Referenser

[1] http://www.theguardian.com/politics/2016/may/30/brexit-spirit-crushing-green-directives-minister-george-eustice

[2] http://www.nortonrosefulbright.com/knowledge/publications/136979/impact-of-a-brexit-on-the-energy-sector

[3] http://www.theguardian.com/politics/2016/may/30/brexit-spirit-crushing-green-directives-minister-george-eustice

[4] http://www.businessgreen.com/bg/news/2462846/boris-johnson-vows-to-continue-to-work-with-europe-to-improve-the-environment?utm_medium=email&utm_campaign=BG.Daily_RL.EU.A.U&utm_source=BG.DCM.Editors_Updates

[5] https://www.theguardian.com/environment/2016/jun/16/brexit-voters-almost-twice-as-likely-to-disbelieve-in-manmade-climate-change

[6] http://money.cnn.com/2016/04/18/news/economy/brexit-eu-referendum-economy-scenarios-impact/

[7] http://www.nortonrosefulbright.com/knowledge/publications/136979/impact-of-a-brexit-on-the-energy-sector

[8] http://www.businessgreen.com/bg/news/2462846/boris-johnson-vows-to-continue-to-work-with-europe-to-improve-the-environment?utm_medium=email&utm_campaign=BG.Daily_RL.EU.A.U&utm_source=BG.DCM.Editors_Updates

[9] http://www.theguardian.com/politics/2016/may/30/brexit-spirit-crushing-green-directives-minister-george-eustice

[10] http://blogs.lse.ac.uk/brexitvote/2016/04/20/cut-out-brexit-would-put-the-eus-efforts-to-cut-carbon-emissions-at-risk/

[11] http://thinkprogress.org/climate/2016/06/14/3788530/brexit-bad-climate-change/

[12] http://www.theguardian.com/commentisfree/2016/jun/12/win-climate-struggle-remain-europe-paris-summit. Se också http://tomburke.co.uk/.

[13] http://carbon-pulse.com/21319/

[14] https://www.theguardian.com/environment/2016/jun/25/eu-out-vote-puts-uk-commitment-to-paris-climate-agreement-in-doubt

[15] http://www.businessgreen.com/bg/news/2462845/eu-out-vote-puts-uk-commitment-to-paris-climate-agreement-in-doubt?utm_medium=email&utm_campaign=BG.Daily_RL.EU.A.U&utm_source=BG.DCM.Editors_Updates

[16] http://klimatforhandling.se/2016/05/17/trump-och-klimatavtalet/

[17] http://www.businessgreen.com/bg/news/2462845/eu-out-vote-puts-uk-commitment-to-paris-climate-agreement-in-doubt?utm_medium=email&utm_campaign=BG.Daily_RL.EU.A.U&utm_source=BG.DCM.Editors_Updates

[18] http://www.nortonrosefulbright.com/knowledge/publications/136979/impact-of-a-brexit-on-the-energy-sector