Etikettarkiv: FN

Växthusgaser utanför Parisavtalet – FN sammanträder i Kigali

Samtidigt som många gläds åt att Parisavtalet nu ratificerats av tillräckligt många för att träda ikraft, pågår i Kigali ett möte som kan bidra till att få ner utsläppen av en viktig växthusgas som inte omfattas av Parisavtalet, nämligen HFC. Effekterna av en utfasning skulle eventuellt kunna motsvarande en temperaturminskning på 0.5 °C.

 I veckan möts de länder som är del av Montrealprotokollet från 1989, vid ett FN-möte i Kigali, Rwanda. En av huvudpunkterna är att säkerställa att protokollet framöver även inkluderar en utfasning av HFC:er, en av de klimatbovar som exkluderades från Parisavtalet trots den tydliga effekten på klimatet. De är väte-flor-kol-föreningar som används som kylmedel i olika produkter (ex. kylskåp, air-conditioning, brandsläckare), men är även en betydande växthusgas, som idag beräknas stå för 1% av den värmande effekten på jorden men efterfrågan på de varor i vilka kemikalierna används ökar snabbt (se figur). Därav noteras en årlig tillväxttakt på användandet av HFC:er på 10-15% och inverkan på klimatet kommer att stiga.

CFC:er, HCFC:er och HFC:er, 1950-2010. Källa: HFCs: A critical link in protecting climate and the ozone layer, UNEP.
Fig. 1. CFC:er, HCFC:er och HFC:er, 1950-2010. Källa: HFCs: A critical link in protecting climate and the ozone layer, UNEP .

Montrealprotokollet anses som ett av FN:s mest framgångsrika miljöfördrag, mest känt för att fasa ut de kemikalier (CFC:er) som förstör ozonlagret, ett problem som delvis tack vare Montrealprotokollet är under kontroll. Men utfasningen av CFC:er bidrog till att användningen av den klimatpåverkande gasen HFC ökade markant. Ända sedan Montrealprotokollet skrevs under har tanken varit att HFC skulle fungera som tillfällig ersättare under övergången mot mera hållbara alternativ. Numera finns det flera naturliga ersättare till de syntetiska kylmedlen som har flera tusen gånger mindre värmeabsorberande förmåga vilket minskar växthuseffekten på jorden. Då det finns olika HFC:er, med betydligt olika värmeabsorberande effekt kommer utfasningen att bestå av både en växling från HFC:er med hög effekt till de med lägre samt en övergång till naturliga kylmedel. Det finns studier som tyder på att effekterna av att fasa ut HFC:er skulle kunna ha effekter på klimatet som motsvarar uppemot en minskning av 0.5 °C.

Att hantera HFC-gaserna inom Montrealprotokollet, snarare än att infoga i klimatavtalet har en flera fördelar. Dels är Montrealprotokollet ratificerat av 197 länder (jämför med Parisavtalets 63 länder). De tekniska och finansiella institutionerna som är kopplade till Montreallprotokollet har dessutom visat sig fungera och kan nu appliceras på ännu en utfasning.

Förhandlingar

Idén om att inkludera HFC:er i Montrealprotokollet har mött motstånd från bl.a. Indien och Gulfstaterna. Men under påverkan av aktiv diplomati från USA och EU så har flera inledande avtal slutits med länder som Brasilien, Indien, Pakistan, Kina med flera, om att under 2016 göra ett tillägg av HFC:er i Montrealprotokollet. Under året som gått har länderna mötts och jobbat mot vad som nu under mötet i Kigali förväntas bli ett slutande avtal.

Under veckans konferens i Kigali förväntas parterna ta de sista besluten kring följande:

  • Stoppår då mätvärden har sin topp varefter de ska minska drastiskt.
  • Referensår mot vilka utfasningen ska mätas.

Läs mer här!

Olika länder och koalitioner har redan föreslagit olika handlingsplaner för länder beroende på förmåga för utfasningen. För att undvika ett ökat användande i de länder som ännu inte initierat utfasning, är ett tidigt datum som referenspunkt av vikt. Indiens miljöminister Anil Madhav Dave har uttryckt att de ska föra utvecklingsländers talan under konferensen i Kigali och poängterar att de inte kommer att kompromissa med Indiens utveckling. De har av den anledningen insisterat 2031 som stoppår, medan länder som kommit längre i arbetet trycker på för ett betydligt tidigare stoppår.

Förhandlingarna i Kigali inleddes den 8 oktober och ska enligt plan vara avslutade den 14 oktober. Då har eventuellt ett beslut som kanske får mer direkt påverkan på utsläppen av klimatpåverkande gaser än parisavtalet fattats.

Brexit och klimatet

Klimatfrågan var inte central i den brittiska Brexit-debatten, så nu är det hög tid att analysera vad Brexit kommer att innebära för klimatet och miljön!

Storbritanniens klimatarbete

“Don’t tell me that a new Brexit-led British government is going to put environmental regulations at top of its pile on June 24. It is not going to happen.”

Stanley Johnson, Environmentalists for Europe.[1]

Storbritannien var först i världen att sätta långsiktiga, legalt bindande klimatmål, genom Climate Act. Också själva klimatmålet, -80% till 2050, har stått modell för bl.a. Sveriges ambitioner. Inget av detta påverkas direkt av att Storbritannien lämnar EU, men det kan ändå komma att förändras.[2]

Ledande aktörer i Brexit-rörelsen argumenterade för att Storbritannien ska kunna agera fritt inom en rad miljöfrågor där man upplever EU som en begränsning. Det gäller främst EU:s artskyddsdirektiv och regler i kemikalier i jordbruket[3]. På klimatområdet betonar Boris Johnson betonar att han inte vill se sänkta ambitioner[4], men andra ledande företrädare inom Brexit-rörelsen är näranog klimatskeptiker, som tidigare ministern Nigel Lawson. De som röstat för Brexit är klart mindre engagerade i klimatfrågan än övriga; 18% av de britter som vill lämna EU är håller inte med om påståendet “human activity is causing climate change” mot 10% av de britter som vill stanna i EU. 68% av de som vill lämna menar att “the media exaggerates the level of scientific agreement there is on human activity causing climate change”. De som vill lämna EU är också mer generellt skeptiska till vetenskap, motståndare till förnybar energi och positiva till skiffergas.[5]

Hur stora de ekonomiska konsekvenserna blir för Storbritannien av att lämna EU skulle förstås bero på vilken typ av avtal man istället sluter med EU. Men flertalet bedömare tycks ense om att Brexit skule bli en ekonomisk förlust för Storbritannien, och miljöorganisationen E3G (Third Generation Environmentalism) kopplar detta till ett mindre aktivt klimatarbete, ”You’ll have a government that has no money to invest in a shift to a low carbon infrastructure”.[6] Med en pressad ekonomi försämras förutsättningarna att lämna kol och olja, med minskad potential att stimulera förnybart och stärkt tryck att utnyttja potentialen till skiffergas. Därtill måste Storbritannien troligen avbryta (eller inte påbörja) beslutade några av de klimat- och energiprojekt som EU delfinansierar. Totalt handlar det om cirka 3,5 miljarder euro enbart från Europeiska Investeringsbanken, enbart inom förnybar energi.[7] Stora infrastrukturinvesteringar kan också komma att avbrytas eller skjutas upp, vilket ur klimatsynpunkt ses som både bra och dåligt; det gäller såväl nya linjer för snabbtåget som Heathrows nya landningsbana.[8]

EU:s klimatarbete

“It is absurd to suggest that Brexit could be good for the environment when the major challenges we face, not least the risk of catastrophic climate change, are international by their nature.”

Clive Lewis, Labours skuggminister för energi och klimat[9]

Storbritannien är ofta på den mer ambitiösa sidan i EU:s klimat- och energiförhandlingar, inte sällan allierad med Sverige, Tyskland och Frankrike. Det gäller inte minst den nyligen antagna klimatpakten och de pågående förhandlingarna om bördefördelningen, men också revideringen av EU:s utsläppshandel och hur stark klimatkomponenten ska vara i EU:s jordbruks- och transportpolitik[10]. Denna balans är skör, med ett antal länder i framför allt Central- och Östeuropa som gärna ser lägre ambitioner, och kan alltså påverkas till det negativa om Storbritannien lämnar. Det anger bl.a. tankesmedjan Institute for European Environmental Policy.[11]

“Those who cling to an energy future based on coal, oil and gas will now fight all the harder to protect the value of their assets. Just when we need a redoubling of effort, Brexit would gravely weaken Europe’s capacity to act on climate”, uttrycker parlamentsledamot (MP) Caroline Lucas och John Ashton från miljöorganisationen E3G.[12]

En stor osäkerhetsfaktor är om Storbritannien, om de lämnar EU, skulle stanna kvar i utsläppshandeln ETS, där ju EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein redan ingår trots att de inte är med i EU.

Det skulle få långtgående konsekvenser och tvinga fram en besvärlig omförhandling om de lämnade systemet, med stor risk för att systemet tappar ytterligare styrfart.[13]

FN:s klimatarbete

”Britain isn’t leaving the international community, and we’re certainly not leaving the planet. That means the Paris agreement is every bit as vital to our future as it was yesterday. In fact, sticking to our Paris promises is more important than ever: we are about to negotiate new trade deals, and the last thing we can afford to do is break the commitments we made to the world just six months ago.”

John Sauven, VD för Greenpeace UK[14]

I FN:s klimatförhandlingar ska EU tala med en röst. Vilken denna position är, är liksom EU:s övriga klimatpolitik, föremål för knepiga förhandlingar där Storbritannien jämte Sverige ofta arbetat för en linje med snabba utsläppsminskningar. Det är troligt att EU:s linje i FN skulle försvagas om Storbritannien lämnar EU, men å andra sidan kan Storbritannien då driva en egen linje vilket Sverige är förhindrat att göra. Sedan tidigare har Norge och Schweiz, som fristående från EU, i klimatförhandlingarna ofta kunnat driva en kraftfullare linje och agera friare, och det är inte självklart att det vore negativt att Storbritannien också fick en sådan roll.

Specifikt för det kommande, långsiktiga klimatavtalet, har UNFCCC:s tidigare chef Christiana Figueres slagit fast att Brexit kräver någon form av ”rekalibrering”, vilket även klimatanalytikerna Sandbag bedömer.[15]

Oron sprider sig nu att detta kan öppna för andra aktörer som vill omförhandla, inte minst om Trump vinner presidentvalet i USA – han har utlovat att han ”minst” vill omförhandla avtalet.[16] Ledande miljöorganisationer vill förhindra detta genom att Storbritannien snabbt följer Frankrikes exempel och ratificerar avtalet, vilket skulle skicka en stark och positiv signal att klimatåtagandena ligger fast, och kan ske innan Cameron formellt lämnar sin post, men det skulle uppröra många Brexit-talespersoner.[17]

Konkret behöver Storbritannien som icke-EU-land formulera en egen NDC (nationally determined contributions) med sina klimatåtaganden, vilket blir ett tidigt lackmustest för vilken klimatpolitik ett Storbritannien utanför EU avser föra.[18]

 Sveriges klimatarbete

Brexit får givetvis konsekvenser för Sverige, även på klimatområdet. Men vilka de blir beror mycket på vilket förhållande Storbritannien får med EU, samt vilka nya, direkta relationer Storbritannien och Sverige skulle etablera. Fores avser återkomma med en analys av detta, och regelbundet revidera denna analys.

Mattias Goldmann
Vd, Fores

 

Referenser

[1] http://www.theguardian.com/politics/2016/may/30/brexit-spirit-crushing-green-directives-minister-george-eustice

[2] http://www.nortonrosefulbright.com/knowledge/publications/136979/impact-of-a-brexit-on-the-energy-sector

[3] http://www.theguardian.com/politics/2016/may/30/brexit-spirit-crushing-green-directives-minister-george-eustice

[4] http://www.businessgreen.com/bg/news/2462846/boris-johnson-vows-to-continue-to-work-with-europe-to-improve-the-environment?utm_medium=email&utm_campaign=BG.Daily_RL.EU.A.U&utm_source=BG.DCM.Editors_Updates

[5] https://www.theguardian.com/environment/2016/jun/16/brexit-voters-almost-twice-as-likely-to-disbelieve-in-manmade-climate-change

[6] http://money.cnn.com/2016/04/18/news/economy/brexit-eu-referendum-economy-scenarios-impact/

[7] http://www.nortonrosefulbright.com/knowledge/publications/136979/impact-of-a-brexit-on-the-energy-sector

[8] http://www.businessgreen.com/bg/news/2462846/boris-johnson-vows-to-continue-to-work-with-europe-to-improve-the-environment?utm_medium=email&utm_campaign=BG.Daily_RL.EU.A.U&utm_source=BG.DCM.Editors_Updates

[9] http://www.theguardian.com/politics/2016/may/30/brexit-spirit-crushing-green-directives-minister-george-eustice

[10] http://blogs.lse.ac.uk/brexitvote/2016/04/20/cut-out-brexit-would-put-the-eus-efforts-to-cut-carbon-emissions-at-risk/

[11] http://thinkprogress.org/climate/2016/06/14/3788530/brexit-bad-climate-change/

[12] http://www.theguardian.com/commentisfree/2016/jun/12/win-climate-struggle-remain-europe-paris-summit. Se också http://tomburke.co.uk/.

[13] http://carbon-pulse.com/21319/

[14] https://www.theguardian.com/environment/2016/jun/25/eu-out-vote-puts-uk-commitment-to-paris-climate-agreement-in-doubt

[15] http://www.businessgreen.com/bg/news/2462845/eu-out-vote-puts-uk-commitment-to-paris-climate-agreement-in-doubt?utm_medium=email&utm_campaign=BG.Daily_RL.EU.A.U&utm_source=BG.DCM.Editors_Updates

[16] http://klimatforhandling.se/2016/05/17/trump-och-klimatavtalet/

[17] http://www.businessgreen.com/bg/news/2462845/eu-out-vote-puts-uk-commitment-to-paris-climate-agreement-in-doubt?utm_medium=email&utm_campaign=BG.Daily_RL.EU.A.U&utm_source=BG.DCM.Editors_Updates

[18] http://www.nortonrosefulbright.com/knowledge/publications/136979/impact-of-a-brexit-on-the-energy-sector