Etikettarkiv: Lövin

COP22: Positioneringsmöte präglat av Trump

COP22 i Marrakesh skulle bli ”genomförandemöte” men präglades av positionering och av Trumpvalet. Framstegen skedde i sido-initiativen, menar Fores som också ifrågasätter Sveriges fokusering på oceaner.

– Trump blev den yttre fiende som klimatmötet behövde för att Parisavtalet inte bara skulle överleva utan få förstärkt stöd. Det är mycket välkommet när nu positioneringarna förtydligas inför avtalets konkretisering, säger Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores, på plats i Marrakesh.

På den för Parisavtalet så centrala frågan om hur utsläpp och länders nationella klimatplaner ska mätas och rapporteras finns inga stora framgångar att rapportera.

– Eftersom arbetsplanen nu säger att detaljerna ska vara klara först 2018, var det förväntat att delegationerna skulle känna på varandra, snarare än förhandla för att nå framåt redan här i Marrakesh, säger Daniel Engström Stenson, som följt förhandlingarna på plats för Fores räkning.

Låga förväntningar till trots, måste man ändå konstatera att flera positioner är de samma som något år före Parismötet, inte minst frågan om vilka åtaganden länderna ska ha. Här ser vi hur ett antal länder är kvar i Kyotoprotokollets tudelning länder, vilket behöver lösas upp för det fortsatta arbetet, anger Daniel.

Mötets avslutande beslut är en konkretisering av att Anpassningsfonden tänks leva vidare under Parisavtalet, men är i övrigt mest skrivningar om att fortsätta diskussioner under 2017 och 2018.

– Marrakeshmötet var som återträffen efter nyårsfesten. Feststämningen har lagt sig, det går trögt med att infria vad man lovat och man börjar slingra sig från löftena eller omtolka dem så att de ska vara lättare att uppnå, säger Mattias. Han fortsätter:

– Framstegen har skett utanför förhandlingsrummen, med positiva initiativ bland annat för tuffa klimatmål för år 2050, för att hjälpa länder att uppfylla sina klimatplaner och för att påskynda omställningen till effektiva biodrivmedel.

Sverige utlovade på mötet 250 miljoner kronor i klimatfinansiering, varav delar från höständringsbudgeten och delar från budgetpropositionen för år 2017. Sverige ska också tillsammans med COP23-värden Fiji ansvara för en oceankonferens i New York i juni.

– Det ekonomiska stödet till fonder som gapat tomma är välkommet. Konferensen, som är Sveriges största FN-initiativ sedan 1972, känns kopplad till klimatministerns personliga engagemang snarare än en bedömning av var svenskt näringsliv, forskning och civilsamhället kan göra störst skillnad för klimatet. Vår unika sjupartiöverenskommelse om att minska transporternas klimatpåverkan med 70 % till år 2030, som Lövin lyfte fram i Sveriges tal, hade varit mer logisk att bygga på, avslutar Mattias.

Läs mer om Fores rapportering från Marrakesh på klimatforhandling.se, med mängder av bloggar, förklaringar till begreppen som cirkulerar och en utförlig guide till de hittillsvarande 22 COP-klimatförhandlingarna.

För ytterligare information, kontakta:

Mattias Goldmann, 070-309 00 45, mattias.goldmann@fores.se

Daniel Engström Stenson, 0730 88 52 63, daniel.engstrom@fores.se

 

Slutspurten på COP: Sveriges positioner och roll

Efter ett trevligt och utförligt möte mellan svenska observatörer och klimatminister Lövin och efter att ha lyssnat och talat på möten och i korridorerna, har vi fått en samlad bild av kvarvarande stötestenar, Sveriges prioriteringar för slutspurten, vilka samarbeten Sverige valt att ingå i, hur klimatfinansieringen fördelas och vad prioriteringen av en havs-konferens innebär.

Stötestenar & prioriteringar

Inför förhandlingarnas slutspurt nämner delegationen Anpassningsfondens framtida hemvist och själva COP-beslutet om hur man går vidare som två stötestenar att hantera.

Sveriges prioriteringar under detta mötet är transparensen och regelverket. Gällande när nästa CMA-möte, för att konkretisera Parisavtalet, så har Sverige ingen bestämd position om det ska ske 2017 eller 2018. Man är positiva till att det nu finns en agenda som innebär att arbetet rullar på fram till nästa möte, som bör ske ”när det finns substans för ett möte”.

Sverige bedömer att vi måste ha en tydlig mekanism för att höja ambitionerna, men vill inte förhandla exakt hur det ska se ut, för att inte riskera att fastna i detaljer. Den mellanväg som nu lanseras ser man som positiv, inte minst kopplat till att Fiji som troligen blir ordförande för COP23, vill ha en hög ambitionsnivå för utsläppsminskningar. Till våren ska länderna lämna in bilagor, hur man tycker att processen ska se ut.

Lövin lyfter också balansen i finansieringspotten som en svensk prioritering, där hon bedömer att förnybar energi av rena ekonomiska intressen kommer att få rejäla flöden medan de minst utvecklade länderna, konfliktdrabbade länder och små östater kan behöva mer stöd.

Gällande Anpassningsfondens hemvist, så ligger den nu under Kyotoprotokollet, som löper ut under 2020. Om den ska ligga under Parisavtalet, där Gröna Klimatfonden med väldigt mycket pengar för anpassning redan ligger, så har EU och Sverige velat försäkra sig om att det inte innebär en dubblering av uppgifterna. Samtidigt bedömer Sverige att Anpassningsfonden fungerar, är bra på små bidrag och har upparbetade kanaler, och att det vore fullt försvarbart att den fortsätter finnas om det finns intresse av det.

Pengarna

Som vi tidigare skrivit om, har Sverige på COP presenterat 250 miljoner kronor i klimatpengar. Vi har nu fått klarhet i hur de antas och fördelas. Från höständringsbudgeten 2016 går 30 milj till CBIT (Capacity Building Initiative for Transparency), 50 miljoner till Anpassningsfonden och 50 milj till LDC-fonden. Från statsbudgeten för år 2017 tänks 50 miljoner kronor gå till Anpassningsfonden och 50 miljoner kronor till LDC-fonden. Här finns ju en brasklapp i att riksdagen ju inte antagit budgetpropositionen ännu. Sverige gläds också åt att Tyskland nu annonserat 50 miljoner euro till Anpassningsfonden.

Samarbeten

Sverige har nu gått med i NDC-partnerskapet, ett tyskt initiativ, där man holistiskt kan utveckla sina nationella klimatåtaganden. Vi har också gått med i Biofuture Platform och en rad andra samarbeten, däremot inte till exempel i samarbetet för transparenta marknadsmekanismer. Det var svårt att  uppfatta en tydlig linje för vilka samarbeten Sverige är med i respektive avstår från, men det har vi nog gemensamt med många andra länder – initiativ dyker upp med kort varsel och det kan se illa ut att inte medverka.

Idag går Sverige med i 2050-plattformen, lite likt Fossilfritt Sverige; en plattform för länder, företag och akademi för att utbyta best practise med syftet att minska den politiska risken i omställningen och göra det lättare att ta djärva steg. Sverige, Peru, USA, Tyskland, Kanada, Marshallöarna och många andra kommer att vara med.

Havs-satsningen

Lövin lanserade i tisdags att Sverige tillsammans med Fiji blir värd för en femdagars FN-konferens om hav, i New York juni 2017. Det är Sveriges största FN-satsning sedan Stockholmskonferensen 1972, och på pressträffen sade Lövin att ”det är Sveriges högsta prioritet” vilket nu klargjorts att det gäller själva konferensens genomförande. Hon angav också att Sverige har stor kompetens inom havsmiljöfrågor, och att det är en klimatfråga som diskuteras för lite.

Sverige prioriterar även i övrigt arbete med Stilla Havs-öarna och Karibien, som ”varit väldigt viktiga i förhandlingarna inför Paris” och Lövin anger att ”det ryktas att Fiji står värd för nästa COP” (vilket nästan är bekräftat).

Vad händer nu?

Förhandlingarna fortsätter in i det sista, delvis för att mycket finns kvar att lösa, men också – anger luttrade förhandlare – för att förhandlingarnas natur är att man aldrig blir klara före utsatt tid. En joker i leken är den särskilda deklaration som Marocko insisterar på, och där ordvalen kan ställa till det för förhandlingarna.

Nu lanseras Climate champions, en ny institution för att under FN-sekretariatet bidra till höjda ambitioner, och en särskild plattform tas fram för länder med långsiktiga klimatmål för år 2050, där Tyskland och USA är först in i klubben (Sveriges miljömålsberedning har föreslagit ett långsiktigt klimatmål för år 2045, men till skillnad mot bilden Lövin gav i Sveriges tal så är det inte ett antaget mål – det är inte ens presenterat för, riksdagen).

”Marrakech business action for climate” lanseras nu, vilket stärker bilden av näringslivet som pådrivande i klimatfrågorna. Globala Aktionsagendan växer snabbt och samlar ambitioner på ett sätt som de formella förhandlingarna har svårt att göra.

 

 

Lövins anförande analyserat

Här är vad Isabella Lövin sade (i kursivt) och vår analys

Dear Ministers, Excellences, Distinguished Delegates, Ladies and Gentlemen,

In less than a year after COP21 we celebrate the entry into force of the Paris agreement. That is a big success! Sweden has ratified and is a proud party to the agreement that is undoubtedly one of the most important of our time.

110 länder har nu ratificerat, Sverige fick bråttom att göra det efter att det stod klart att kraven på 55/55 skulle uppfyllas inför COP, och det är absolut en framgång.

The Paris agreement is indeed ambitious, but we can make it! We have to make it and we will make it.

Vore spännande att veta vad Sverige menar med ”make it”; det finns ju ett brett spann i Parisavtalet och mycket är inte färdigförhandlat.

What make me confident are the changes we already see. Renewable energy is already competitive and electric cars will be within short. Many solutions are underway. No person or country can stop the New Climate Economy as the benefits are so large.

Tydlig passning till alla som oroar sig för att Trump ska förhindra omställningen. När New Climate Economy skrivs med stora bokstäver, hänvisar ministern troligen till  http://newclimateeconomy.net/ , det initiativ Sverige var med att ta för några år sen.

Colleagues, as politicians we have to remove the obstacles for the new solutions and create the right incentives. The reward for the global society will be enormous.

En passning till regeringskollegorna? De rödgröna har ju infört en del sådana ”obstacles”, bl.a. höjt skatten på förnybara drivmedel, infört en skatt på solel, och kollegan Karolina Skog (också på COP) måste i riksdagen förklara varför företag inte får återvinna textilier.

Here in Marrakesh we focus on implementation and the priorities for Sweden are threefold:

Keep the 1.5 degree objectives within reach. Even if all our announced commitments are implemented the warming is estimated to become about three degrees. The ambition cycle and increased mitigation ambition will be absolutely crucial for the years to come.

Spännande vad detta innebär konkret, ”within reach” betyder ju inte att det ska uppnås,  Sverige bör t.ex. vara pådrivande för att EU:s klimatmål ska skärpas – det utgår fortfarande från tvågradersmålet.

Develop the Paris rule book. An enhanced transparency system with aligned accounting rules that allows us to track collective efforts and achievements towards the overall targets must be a key feature. Parties and societies need to get clear and comparable information to ensure that we continue to build trust in the Paris agreement. Keep the balance in the Paris agreement and support those who need assistance in building capacity and develop their national strategies for cutting emissions and tackling the effects of climate change. The Paris agreement and Agenda 2030 are in this respect complementary and mutually reinforcing.

Ruckas denna delikata balans för mycket, så riskerar allt att falla – kanske skickar Lövin en varningssignal till arrangörerna, vars Marrakech Call For Action riskerar att göra just detta (läs analys här). För att konkret koppla ihop Agenda 2030 och Paris har Sverige tagit initiativ för en FN-konferens om havsfrågor, läs analys här.

Sweden is certainly not waiting. After Paris a broad majority of parties in the Swedish parliament has agreed to a proposal for a new climate framework with tougher targets. We aim to be climate neutral by 2045 and cut emissions from transport by 70% within the coming 14 years. A robust new climate framework and climate law will be presented by the government early next year.

Lövin hoppar över ett par steg här; klimatmålen är från en utredning och har inte lagts fram för riksdagen, långt mindre beslutats, och regeringen presenterar ingen klimatramlag till våren utan  ett lagförslag som sedan måste remiss- och lagrådsbehandlas och till slut antas av riksdagen. Att då behålla den breda majoritet som Lövin med rätta pekar på i sitt tal kräver nog att (mp) avstår från att lägga in en del av sina favoritfrågor här, och lyssnar in andras åsikter.

We also take responsibility for supporting countries in need. As the biggest donor per capita to the Green Climate Fund and the Global Environmental Facility Sweden is fully committed towards delivering our part of the 100 billion USD. It is an important promise, not least for supporting climate adaptation. However, we must not forget the bigger picture. Many trillions will need to be invested in key sectors over the coming years to support global development. Greening those investments will be the key challenge.

Som största finansiär per capita av Gröna Klimatfonden är det märkligt att aldrig höra Sverige bedöma om stödet är kostnadseffektivt – att vi nu ger medel till FN:s andra fonder (se nedan) är kanske en tyst signal om att GCF inte självklart är bästa stället att lägga mer pengar. Lövin har helt rätt, de  stora finansiella strömmarna  är avgörande; här väntar vi sedan en tid ivrigt på initiativ från finansmarknadsminister Bolund.

Before COP21, Sweden pledged to nearly double its contributions to multilateral climate finance in 2016, compared to 2015. I am happy to be able to conclude that we have reached, and even exceeded that goal. In addition to our pledge in Paris 2015, I am today proud to announce new contributions of approximately 27 million USD for multilateral climate finance, including support to the Adaptation Fund, the Least Developed Countries Fund and the new Capacity Building Initiative for Transparency.

Dessa medel går främst till Anpassningsfonden och LDC-fonden, läs fördelningen och analysen av det här.

Colleagues, It is now time for action and implementation. Pursuing efforts towards 1.5 degrees will demand more from all of us. In Paris we all decided to do more and to do it together. We must hold on to that spirit of cooperation.

Denna ”spirit” är vad vi är rädda att förlora när vi går från en situation liknande en nyårsfest med högtidliga löften, till den mycket svårare genomförandefasen.  Men lite mer svensk ”action” vore inte dumt – nu ökar Sveriges klimatpåverkande utsläpp för tredje kvartalet i rad efter en lång tids minskning, och det riskerar till slut att nagga vår trovärdighet i kanten.

Talet är hämtat från http://www.regeringen.se/tal/2016/11/swedish-national-statement-at-cop-22-16-november-marrakesh/