Etikettarkiv: Parisavtal

COP slutdokumentet antaget – text och analys här

Nu har förhandlingstexten för CMA och COP antagits utan förändringar jämfört med det utskickade. Här är vår analys av vad det innebär.

Rubriken för COP-avtalet är ”Preparations for the entry into force of the Paris Agreement and the first session of the Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement”. De viktigastde delarna av texten är:

Parisförhandlingarna stänger inte. I Parisavtalet står en rad viktiga frågor som ska beslutas på första mötet efter att avtalet trätt i kraft. Det skedde som bekant snabbare än många trott, och Marrakech är detta första möte. Men man är inte ens nära att komma överens, bl.a. om den nya finansiella mekanismen som ska användas när länder gör utsläppsminskningar tillsammans. Därför beslutar man enligt förslaget att COP23 november 2017 också blir ”serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement, at the second part of its first session”, och här ska man ”review progress on the implementation of the work programme under the Paris Agreement”

Det anges också redan nu att COP24 2018 i Polen troligen blir den tredje och sista delen av den första sessionen av Parisavtalet; ”Also decides to conclude the work programme under the Paris Agreement as soon as possible and to forward the outcomes, at the latest, to the third part of the first session of the Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement to be convened in conjunction with the twenty-fourth session of the Conference of the Parties, for its consideration and adoption;”

Detta är i linje med ordförandens analys i det förra dokumentet där han anger att ”It is my view, after listening carefully to all Parties, that it would not be possible to reach consensus at this session. The proposed COP decision requests the APA to continue its consideration of additional matters and asks it to forward the outcome in 2017. This approach would allow Parties more time, combined with a clear timeframe and process for reaching an outcome.”

Anpassningsfonden in i Parisavtalet: Anpassningsfonden ligger, som vi skrivit om tidigare, under Kyotoprotokollet och upphör därmed 2020. Ska den leva kvar, bör den flyttas till Parisavtalet, men många är skeptiska, för här ligger redan Gröna Klimatfonden som jobbar mycket med anpassning. Skrivningarna har förtydligats, så att det nu i paragraf 14 står att ”Requests the Ad Hoc Working Group on the Paris Agreement in its consideration of the necessary preparatory work on the Adaptation Fund to address the governance and institutional arrangements, safeguards and operating modalities for the Adaptation Fund to serve the Paris Agreement”

Länderna ska under våren klargöra sina positioner i denna fråga; ”Invites Parties to submit, by 31 March 2017, their views on the governance and institutional arrangements, safeguards and operating modalities for the Adaptation Fund to serve the Paris Agreement”.

2018 dialogen preciseras – lite : Frågorna om hur klimatmålen skärps över tid, om vad varje land ska bidra med, och om vad som ska ske på den särskilda NDC-konferensen 2018, är fortsatt oklara. I maj 2017 ska detta förtydligas, för gemensam återrapportering till COP23 i november 2017 (denna gemensamma återrapporteringen är enda skillnaden mot förra förslaget):

Requests the President of the Conference of the Parties at its twenty-second session, in collaboration with the incoming President of the Conference of the Parties at its twentythird session, to undertake inclusive and transparent consultations with Parties on the organization of the facilitative dialogue referred to in decision 1/CP.21, paragraph 20, including during the sessions of the subsidiary bodies to be convened in May 2017 and the twenty-third session of the Conference of the Parties, and to jointly report back to the Conference of the Parties at its twenty-third session on the preparations for this dialogue;

Kyotoprotokollet: I vanlig ordning insisterar FN på att Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, Dohatilläggen, måste ratificeras, eftersom det är det nu gällande internationella klimatavtalet, fram till år 2020, ”Underscores the urgent need for the entry into force of the Doha Amendmentand calls on those Parties to the Kyoto Protocol that have not done so to deposit their instruments of acceptance with the Depositary as soon as possible”. Det gäller bl.a. Sverige, men det kommer inte att ske, bedömer vi.

Marrakesh Partnership for Global Climate Action:  Detta Champion-dokument , ”välkomnas”, vilket inte ger det någon egentlig status.

High-level champions, den nya funktionen centralt under UNFCC formaliseras genom att den omnämns, ”Commends the high-level champions and welcomes the Marrakesh Partnership for Global Climate Action”.

Matters relating to the implementation of the Paris Agreement”, CMA1 antogs först.  Denna beslutstext, som gäller för parter som ratificerat Parisavtalet, är kort och i stort sett i linje med texten enligt ovan. Den stora skillnaden är att det här uttryckligen står att Anpassningsfonden ska in under Parisavtalet, förutsatt att det slutligt beslutas på COP24 i Polen:

”Decides that the Adaptation Fund should serve the Paris Agreement, following and consistent with decisions to be taken at the third part of the first session of the Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Paris Agreement, to be convened in conjunction with the twenty-fourth session of the Conference of the Parties, and by the Conference of the Parties serving as the meeting of the Parties to the Kyoto Protocol that address the governance and institutional arrangements, safeguards and operating modalities of the Adaptation Fund.”

Mattias Goldmann

Flygplanen dundrar in: Nu är ledarna här! (och de gör nytta)

Mötena på COP22 störs av flygplan efter flygplan som går ner för landning på flygplatsen alldeles intill. Det är ett säkert tecken på att high-level-delen av COP22 har börjat; nu kommer statschefer, ministrar och troligen en och annan Hollywoodstjärna till klimatmötet. Av fyra skäl är det goda nyheter för klimatet.

Efter fiaskot i Köpenhamn 2009 har många en tvehågsen inställning till politikernas närvaro; det var när de kom som allt föll ihop tänker man. Så i Paris kom politikerna i början för att markera hur viktigt arbetet var, och förhandlarna fick slutföra jobbet utifrån de instruktioner man fått. I Marrakech är vi tillbaks till att politikerna kommer på slutet, vilket fått en och annan miljöorganisation och förhandlare att ifrågasätta om det hjälper eller stjälper.

Varje gång jag hör ett flygplan landa på Marrakech flygplats blir jag glad – det kan verka konstigt från en som tog tåget ända från Stockholm (se www.coptrain.se), men jag är övertygad om att det politiska trycket gör all skillnad, särskilt på denna COP. Och jag tror inte att alla politiker kan komma med tåget, däremot är jag glad att våra egna ministrar Lövin och Skog flög reguljärt.

Det vi behöver nu, både i klimatförhandlingarna specifikt och klimatfrågan allmänt, är tryck. Visserligen tror jag inte att valet av Trump kraschar Parisavtalet (se www.klimatforhandling.se/trump), men det skapar ett enormt behov av ledare som tydligt säger att klimatfrågan är viktigare och mer akut än någonsin, och höjer sina ambitioner. De närmaste dagarna kommer vi att få se detta tryck på och kring COP på ett antal sätt:

– Nya pengar. Den kanske tydligaste effekten av Trump som president är att USA näranog garanterat ställer in återstoden av sina finansieringslöften till Gröna Klimatfonden. För att det inte ska starta en negativ dominoeffekt inom finansiering, behöver andra träda fram – annars kommer en rad utvecklingsländer att tveka på löftet om 100 miljarder dollar i internationell klimatfinansiering år 2020, och den tvekan leder till att man backar ur sina klimatåtaganden. En relativt välfylld Gröna Klimatfonden var en nyckel till framgång i Paris, På COP22 uppmärksammas Anpassningsfonden särskilt eftersom den gapar tom.  Som världens största givare till klimatfonden per capita har Sverige stora möjligheter att visa vägen här; vad har Lövin i plånboken?

– Fler ratificeringar. Efter att Parisavtalet nått de 55 länder och de 55% av utsläppen som krävs för att träda i kraft, trodde många att det skulle gå trögare att få med sig fler länder. Det har blivit tvärtom, under COP har vi kommit upp i 110 länder som ratificerat och bland de som nu anslutit sig är Australien – långtifrån givet efter Trumps seger och markering mot klimatavtalet. Varje ny ratificering förstärker signalen att detta är ett tåg som för länge sedan lämnat stationen.

– Nya Carbon Clubs. Marrakech blir en av de COP:s med flest nya initiativ i anslutning till – men inte formellt sett inom – klimatförhandlingarna, alltifrån sådana som jobbar med en viss teknik (t.ex. International Solar Alliance) över sådana som gäller ett visst område (t.ex. oaser) till sådana som avser specifika delar av Parisåtagandet (NDC-samarbetet som Tyskland leder). Några av dessa kommer att vara långsiktiga och effektiva – som arbetet om kortlivade klimatgaser som Sverige var med att sätta igång – medan andra främst är till för att skapa uppmärksamhet just nu och ge ministern något att skriva under medan kamerablixtarna ljungar.

– Uttalanden. High-level dialogue ger ett forum för politiska ledare att göra uttalanden som egentligen har hemmapubliken som målgrupp. Någon kan tycka ”men säg det hemma då”, men det behövs ett forum som ger anledning att göra detta, och den internationella kontexten hjälper till att få länderna att höja sina ambitioner.

Nu går ännu ett flygplan in för landning i Marrakech. Jag är glad, för klimatets skull.