Etikettarkiv: Parisavtalet

Växthusgaser utanför Parisavtalet – FN sammanträder i Kigali

Samtidigt som många gläds åt att Parisavtalet nu ratificerats av tillräckligt många för att träda ikraft, pågår i Kigali ett möte som kan bidra till att få ner utsläppen av en viktig växthusgas som inte omfattas av Parisavtalet, nämligen HFC. Effekterna av en utfasning skulle eventuellt kunna motsvarande en temperaturminskning på 0.5 °C.

 I veckan möts de länder som är del av Montrealprotokollet från 1989, vid ett FN-möte i Kigali, Rwanda. En av huvudpunkterna är att säkerställa att protokollet framöver även inkluderar en utfasning av HFC:er, en av de klimatbovar som exkluderades från Parisavtalet trots den tydliga effekten på klimatet. De är väte-flor-kol-föreningar som används som kylmedel i olika produkter (ex. kylskåp, air-conditioning, brandsläckare), men är även en betydande växthusgas, som idag beräknas stå för 1% av den värmande effekten på jorden men efterfrågan på de varor i vilka kemikalierna används ökar snabbt (se figur). Därav noteras en årlig tillväxttakt på användandet av HFC:er på 10-15% och inverkan på klimatet kommer att stiga.

CFC:er, HCFC:er och HFC:er, 1950-2010. Källa: HFCs: A critical link in protecting climate and the ozone layer, UNEP.
Fig. 1. CFC:er, HCFC:er och HFC:er, 1950-2010. Källa: HFCs: A critical link in protecting climate and the ozone layer, UNEP .

Montrealprotokollet anses som ett av FN:s mest framgångsrika miljöfördrag, mest känt för att fasa ut de kemikalier (CFC:er) som förstör ozonlagret, ett problem som delvis tack vare Montrealprotokollet är under kontroll. Men utfasningen av CFC:er bidrog till att användningen av den klimatpåverkande gasen HFC ökade markant. Ända sedan Montrealprotokollet skrevs under har tanken varit att HFC skulle fungera som tillfällig ersättare under övergången mot mera hållbara alternativ. Numera finns det flera naturliga ersättare till de syntetiska kylmedlen som har flera tusen gånger mindre värmeabsorberande förmåga vilket minskar växthuseffekten på jorden. Då det finns olika HFC:er, med betydligt olika värmeabsorberande effekt kommer utfasningen att bestå av både en växling från HFC:er med hög effekt till de med lägre samt en övergång till naturliga kylmedel. Det finns studier som tyder på att effekterna av att fasa ut HFC:er skulle kunna ha effekter på klimatet som motsvarar uppemot en minskning av 0.5 °C.

Att hantera HFC-gaserna inom Montrealprotokollet, snarare än att infoga i klimatavtalet har en flera fördelar. Dels är Montrealprotokollet ratificerat av 197 länder (jämför med Parisavtalets 63 länder). De tekniska och finansiella institutionerna som är kopplade till Montreallprotokollet har dessutom visat sig fungera och kan nu appliceras på ännu en utfasning.

Förhandlingar

Idén om att inkludera HFC:er i Montrealprotokollet har mött motstånd från bl.a. Indien och Gulfstaterna. Men under påverkan av aktiv diplomati från USA och EU så har flera inledande avtal slutits med länder som Brasilien, Indien, Pakistan, Kina med flera, om att under 2016 göra ett tillägg av HFC:er i Montrealprotokollet. Under året som gått har länderna mötts och jobbat mot vad som nu under mötet i Kigali förväntas bli ett slutande avtal.

Under veckans konferens i Kigali förväntas parterna ta de sista besluten kring följande:

  • Stoppår då mätvärden har sin topp varefter de ska minska drastiskt.
  • Referensår mot vilka utfasningen ska mätas.

Läs mer här!

Olika länder och koalitioner har redan föreslagit olika handlingsplaner för länder beroende på förmåga för utfasningen. För att undvika ett ökat användande i de länder som ännu inte initierat utfasning, är ett tidigt datum som referenspunkt av vikt. Indiens miljöminister Anil Madhav Dave har uttryckt att de ska föra utvecklingsländers talan under konferensen i Kigali och poängterar att de inte kommer att kompromissa med Indiens utveckling. De har av den anledningen insisterat 2031 som stoppår, medan länder som kommit längre i arbetet trycker på för ett betydligt tidigare stoppår.

Förhandlingarna i Kigali inleddes den 8 oktober och ska enligt plan vara avslutade den 14 oktober. Då har eventuellt ett beslut som kanske får mer direkt påverkan på utsläppen av klimatpåverkande gaser än parisavtalet fattats.