Värdlandet granskat: Vad gör Marocko för klimatet?

Fores har undersökt värdlandet Marockos klimatarbete och utlovade åtaganden och finner världens största solcellspark och konkreta utsläppsmål – men också ett krav på att andra ska ta större delen av klimatnotan.

Drivkraft: Minska energiimporten

Till skillnad från många andra länder i regionen har Marocko i princip ingen produktion av fossila drivmedel; de importerar 96% av sin energi i form av fossila bränslen och energianvändningen bedömt framgent  öka med 5% årligen. Därtill livnär sig hälften av Marockos befolkning på jordbruk, fiske och skogsindustri, och inom alla dessa tre sektorer ser man nu negativa effekter av klimatförändringarna. Ökenspridning, erosion, degradering av skogsområden, minskade vattenresurser samt förorenade hav och oaser är några av Marockos många miljöproblem som också påskyndas av klimatförändringarna. Detta har sammantaget inneburit ett omställningstryck som inte självklart finns i granländerna.

Ambitiösa klimatmål – om någon annan betalar

Marockos andel av de globala växthusgasutsläppen är cirka 0,2%, något större än Sveriges och hittills ökande. Men Marocko har nu åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 42% till år 2030 – dock inte jämfört med idag utan jämfört med business-as-usual (BAU). Dessutom är målet villkorat med att Marocko får betydande finansiellt stöd från det internationella samfundet; av den totala omställningskostnaden på 50 miljarder dollar anser sig Marocko behöva få 24 miljarder dollar utifrån. Utan extern finansiering är målet 17% minskade utsläpp jämfört med BAU.

Utsläppsmålen ska uppnås genom åtgärder inom alla sektorer av ekonomin, med fokus på energisektorn. Andelen förnybar energi ska öka till 52% av installerad kapacitet till 2030 samtidigt som energiförbrukningen ska minska med 15%. Målen ska bland annat nås genom att väsentligt minska de offentliga subventionerna till fossila bränslen – men samtidigt ska användningen av naturgas öka, bland annat genom att bygga ut infrastruktur så att landet kan importera flytande naturgas.

Marockos NDC innehåller också en plan för klimatanpassning, med åtgärder för 35 miljarder dollar som syftar till att samordna och förbättra jordbruk, skogsbruk och vattenresurser. Även en plattform och kompetenscentrum har utformats för Marockos klimatanpassning – The Mosaïc portal. Hittills har 64 % av landets totala klimatbudget gått till klimatanpassning.

Strategier på plats

Marockos enväldige kung Mohammed VI införde år 2011 en konstitutionell reform, där hållbar utveckling är inskrivet som en rättighet för alla medborgare och där myndigheter har i uppdrag att säkerställa detta. Marocko har nu en rad av nationella strategier och program med fokus på en socioekonomiskt hållbar utveckling inklusive miljö- och klimatinsatser, där de mest framträdande är: National Strategy for Sustainable Development (NSSD), National Strategy to Combat Global Warming (NSGW), Green Morocco Plan (GMP), Green Investment Plan (GIP) och Morocco Solar Plan (MSP). För att främja finansiellt stöd, tekniköverföring och informationsutbyte från aktörer på olika nivåer, har Marocko etablerat ett kompetenscentrum för klimatförändringar (4C Maroc).

Utmaningar

Marocko måste nu se till att strategier, program och mål fullföljs och hänger ihop – de har fått kritik för att programmen är siloliknande och saknar koppling till varandra, och att ansvar därför faller mellan stolarna. Det saknas också tydlig mätbarhet, uppföljning och auktoritet och lagstiftning som sätter press på att målen faktiskt uppnås – i linje med att en av de stora frågor som ska tacklas på klimatmötet i Marrakech är hur världssamfundet ska mäta och följa upp ländernas åtaganden och se till att de faktiskt genomförs.

Case – Världens största solcellspark

Pärlan i Marockos energistrategi är solcellsparken Ouarzazate Solar Power Station (OSPS), också kallad Noor vilket på arabiska betyder ljus. Noor är också ett bra exempel på hur landet med hjälp av nationella och bilaterala investeringar, från både privata investerare och offentliga stödfonder, driver sin utveckling framåt.

Projektet är uppdelat i tre faser, där Noor I med kapacitet på 160 MW färdigställdes i december 2015 och Noor III beräknas vara klar år 2018 med en kapacitet på 580 MW. Stationen, som är belägen i utkanten av Saharaöknen, blir då lika stor som landets huvudstad, och ska  ge el till 1,1 miljoner människor. Det motsvarar 18% av Marockos befolkning, men en del av elen tänks exporteras till Europa och nordafrikanska grannländer. En elkabel till Spanien finns redan på plats, som idag används för att importera 5 TWh från Spanien, likaså ett elhandelsavtal med Tunisien.

De tre faserna beräknas tillsammans kosta 9 miljarder dollar, varav Marocko har fått in 3,9 miljarder dollar från German Investment Bank KfW, African Development Bank, European Investment Bank, Världsbanken och privata investerare.

Läs också vår text som sätter frågetecken för Marockos ambition att producera stora mängder energi för eget bruk i Västsahara. Nyligen invigdes 22 vindkraftverk, som ska ge 95% av elen som behövs för att ta upp fosfat i Västsahara. Totalt avser Marocko etablera över 1000 MW ny vindkraft, varav cirka 40% i Västsahara. Också för solenergi planeras två anläggningar i Västsahara som ska stå för uppemot 30% av Marockos solplan. Västsahara anges av Utrikespolitiska Institutet vara ockuperat av Marocko, och FN:s eget CDM-organ har uttryckligen avvisat propåer om att stötta vindkraft i Västsahara under den nuvarande politiska situationen.

Yrsa Lindberg,
Utsedd Topp 33 unga talanger i hållbarhetssverige 2016

Praktikant för programmet Digitala samhället och 2030-sekretariatet, Fores