Varför är det klimatmöte i New York innan COP25?

Förspelet inför FN:s årliga klimatkonferens, COP25, har varit mycket uppmärksammat. COP25 hålls mellan 2 och 13 december 2019. Så vad handlar då mötet på FN:s högkvarter i New York den 23 september om? Varför hålls det två möten, ett i New york och ett i Santiago?

De två möten som hålls fyller helt enkelt olika syften. Under hösten 2018 uppmanade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres i ett tal alla ledare i världen att ta sig till New York för att de skulle få möjlighet att visa prov på riktiga och ordentliga handlingar i sin strävan att nå klimatmålen. De är även välkomna att för världen visa upp sina ambitioner. Mötet är av denna anledning unikt, då FN tidigare inte tagit egna initiativ till “coalitions-of-the-willing”, utan sådana har snarare bildats utanför FN. COP25 är å andra sidan det “riktiga” mötet i sammanhanget, där bland annat FN:s ramverk för samarbete kring klimatfrågorna under artikel 6 i parisavtalet förhoppningsvis kommer fastställas.

Mötet i september fyller funktionen att få upp klimatet på toppen av den internationella agendan  genom att inspirerande aktörer kommer med konkreta förslag till förändringar. Mötet tar också plats exakt ett år innan länderna som skrivit på Parisavtalet ska intensifiera sina ansträngningar och agera på sina löften att utsläppsminskningen ska påbörjas. Därför uppmanade Guterres även bland annat världens unga att visa beslutsfattarna att “det är nu det gäller”. I hans egna ord från talet han höll i samband med inbjudningen till mötet beskrev han ögonblicket vi står inför som ett “use it or loose it-moment”. Den vägen vi är på just nu pekar mot 3 graders temperaturhöjning och det är därmed dags att svänga av från den vägen och påbörja resan på den vägen som ska hålla oss väl under 2 graders ökning.

3 uppdrag inför mötet

Guterres tanke med mötet är att det ska uppvisa ett stort steg i kollektivt nationellt agerande, genom att nationella ledare får tre uppdrag på mötet. Dessa är (1) att höja ambitionerna på den nationella nivån genom att presentera konkreta förslag som är kompatibla med IPCC:s särskilda rapport om 1,5° temperaturökning. Det vill säga planer som är utformade för att möta frågan om hur vi når noll utsläpp till år 2050. (2) Uppmana till transformativa förändringar nödvändiga för att nå målen satta i Parisavtalet. (3) Det tredje uppdraget är att generera politiskt momentum genom förbättrade sociala och politiska drivkrafter, samt skapa engagemang bland ungdomen och den offentliga opinionen.

En roll för ekonomin

I sitt tal påpekade han att tekniken för att genomföra omställningen redan finns – det enda som saknas nu är den politiska viljan samt politisk handling. Det finns oändligt stora möjligheter för regeringar och företag som påbörjar arbetet för hållbara samhällen och ekonomier, då forskningen stödjer faktumet att det både bidrar till nya jobb och tillväxt. I mötet kommer därför både ekonomiska och politiska ledare att delta, för att alla ska vara på samma sida i klimatfrågan. Han betonar vikten av att enbart en markant högre ambitionsnivå duger på mötet – om inte det finns behöver man inte ens komma dit.

Olika spår

För att strukturera processen med att identifiera de nödvändiga transformativa initiativen har Guterres utsett nio separata arbetsgrupper, eller nio spår. Sverige kommer, tillsammans med Indien, leda den nionde arbetsgruppen. Denna kommer arbeta med hur man skapar starkare åtaganden inom industrisektorn. FN vill att man i arbetet bygger på positivt momentum för att möta utsläppsproblemen från skeppsindustrin, till exempel. 

Det finns förhoppningar om att spåret “climate financing and carbon pricing” kommer kunna leverera åtaganden kring det tidigare löftet att samla ihop 100 miljarder dollar till den Gröna Klimatfonden (Green Climate Fund). Arbetsgruppen leds av Frankrike, Qatar och Jamaica och får även stöd i arbetet från Världsbanken. Detta är en viktig fråga, och kommer med stor sannolikhet bli en följetong till COP25 i Santiago. 

Exempel på vad de sju andra spåren kommer arbeta med är matsäkerhet för världens befolkning (utan att skogar huggs ner som en följd), hur vi accelererar omställningen i energisektorn och strategier för hur vi motiverar de stora utsläpparna i världen att ställa om sin industri till mer hållbara lösningar. De åtaganden som kommit fram som ett resultat av arbetena med spåren kommer följas upp under COP25 för första gången efter konferensen i New York och tanken är att FN efter COP25 också kommer initiera ytterligare uppföljningsmekanismer. Men som nämnt tidigare kommer inga beslut kring frågorna tas på detta mötet. Man kan se på mötet som en slags uppföljning på vad Parisavtalets löften inneburit, men även en “kick-off” för de kommande årens omställning. 

En bloggpost om svenska prioriteringar och vad Sverige hoppas få ut av mötet kommer inom kort!

Thomas Bressler
Praktikant, Klimatprogrammet, Fores