Kanske kanske får vi en kompromiss i artikel 6

Nu börjar det hetta till här i Madrid även om vi observatörer inte får vara med i majoritet av förhandlingarna. Men imorse var vi på vår regelbundna dragning och informationsmöte med andra akademiker och tankesmedjor. Tillsammans pusslade vi ihop vad vi hade hört.

De glada nyheterna

Först och främst så konstaterade vi att alla förhandlare som gick runt och såg glada och lättade ut var de som var ansvariga för förhandlingarna om jämställdhet. En “Gender action plan” är nu antagen som innehåller skrivningar om “mänskliga rättigheter, jämlikhet och behovet av en rättvis övergång till en grön ekonomi”. Planen nämner också specifikt också flickors deltagande i vetenskap och teknik. 

De spännande nyheterna

Nu börjar pulsen på oss höjas då vi har fått indikationer på att det kanske finns en möjlighet att man kommer överens om artikel 6. Men en ny version av beslutstexten som utlovades till imorse har ännu inte kommit, så det återstår att se vilka förslag som finns kvar och vilka nya förslag som har tillkommit. 

Men en representant för en chilensk organisation berättade för oss igår att chilenska ordförandeskapets “röda linje”, det vill säga hur långt de kan tänka sig gå i en kompromiss, är att tillåta en övergångsperiod för Brasilien där de får dubbelräkna i 5 år till innan det får vara slut på sådana dumheter. Mette hörde efter med brittiska delegationen och några akademiker för att undersöka hur gångbar denna kompromiss är. Det låter som en möjlig kompromiss om antalet ton koldioxid som kommer dubbelräknas under dessa fem år inte är för många. Britterna tittade väldigt skeptiskt på Mette först men sa sedan att det kanske skulle kunna vara möjligt om det i verkligheten inte skulle innebära allt för mycket utsläpp. Så kanske kanske betyder detta att ett sådant förslag är gångbart?

En annan fråga som har plågat förhandlingarna är vad man ska göra med gamla CDM-krediter, det vill säga utsläppskrediter som kommit till under Kyotoprotokollets mekanism för utsläppshandel. Ska alla dessa få överföras till den nya mekanismen under Parisavtalet med risken att systemet översvämmas av gamla, i många ögon, dåliga krediter? Eller ska man helt enkelt inte tillåta att några krediter överförs alls, en förlust för alla de som har CDM-krediter. En potentiell kompromiss är att det skapas en fond dit de gamla krediterna kan överföras och att dessa sedan auktioneras ut. En väl genomförd auktion skulle i teorin ge dessa utsläppskrediter det rätta priset och de som har insyn i förhandlingarna från det akademiska sidan verkar tycka att detta skulle vara en bra kompromiss. Frågan som återstår är bara vem som ska betala för en sådan här fond…

Nu sitter vi och lyssnar på Nordiska Ministrarna dragning så håll ögonen öppna för fler blogginlägg senare idag, ikväll, inatt eller imorgon… 

Mette Kahlin McVeigh, Chef, Klimatprogrammet, Tankesmedjan Fores

Ruben Henriksson, Assisterande chef, Tankesmedjan Fores

Uppdatering kl 13.30: Nu har de nya artikel 6 texterna släppts och bedömningen om vad som är knepigt  som vi skrivit om i en tidigare blogg (http://klimatforhandling.se/2019/12/10/vad-hande-i-natt-med-artikel-6-kina-annat-pa-cop) blev riktigt. I 6.2 är det nu OMGE, SoP och transition som är olösta och det är förvånansvärt mycket tekniskt kvar i 6.4. Det finns två alternativ i texten där dubbelräkning tillåts till år 2023.