Never mind Brexit – håll ett öga på utsläppshandeln

Den 31 januari 2020 var en sorgens dag dåStorbritannien lämnade EU vid midnatt . Sverige, som återkommande samarbetat med britterna för att höja EU:s klimatambitioner förlorar nu en allierad i klimatfrågan inom EU. Idag går också startskottet för förhandlingarna om den framtida relationen mellan EU och Storbritannien. Låt oss därför lyfta blicken mot en klimatpolitisk hörnsten där ett avtal mellan Storbritannien och EU är avgörande: EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS).

EU ETS är världens första, och största, utsläppsmarknad och en central del av EU:s strategi för att möta klimatmålen. Systemet är en marknadsmässig nyckel för att minska koldioxidutsläpp kostnadseffektivt. Storbritannien är idag en ambitiös part i EU:s utsläppshandel som tillsammans med Sverige pressar ambitionsnivån och strävar efter en snabbare utsläppsminskning än många andra länder. 

Den 1 februari 2020 startar Storbritanniens övergångsperiod som löper till slutet av 2020. Utträdesavtalet mellan EU och Storbritannien bekräftar att britterna stannar kvar i EU:s utsläppshandelssystem fram till slutet av övergångsperioden, då den nya relationen tar vid. Det är dock fortfarande osäkert hur och om Storbritannien kommer samarbeta inom detta område i framtiden.  

Hittills har EU och Storbritannien endast enats om att överväga en fortsatt gemensam koldioxidprissättning, exempelvis genom att koppla ett brittiskt nationellt utsläppshandelssystem till EU ETS. I praktiken skulle det innebära att Storbritannien fortsätter vara en del av utsläppshandeln, fast utan formell möjlighet att påverka reformeringar av systemet. Om ett sådant avtal inte kan slutas har Storbritannien lagt fram tre alternativ: en fristående brittisk utsläppshandel, en koldioxidskatt, eller att gå ur EU ETS för att påbörja nya förhandlingar och ingå ett samarbete någon gång i framtiden.

 Huruvida parterna lyckas eller misslyckas koppla det brittiska systemet till EU ETS har stora internationella påföljder, både för ekonomin och klimatet. Med en större marknad för utsläppshandeln ökar möjligheten till kostnadseffektiva utsläppsminskningar och en mer stabil prisnivå på utsläppsrätterna. Om Storbritannien inte kopplas till EU ETS efter 2021, skulle marknaden bli mindre, och resultera i att EU:s utsläppsmarknad tappar ett visst globalt inflytande och försena arbetet med ett globalt handelssystem för utsläppsrätter. I en kamp mot klockan vore det ett påtagligt nederlag om EU:s utsläppshandel blir mindre.

 SNS Konjunkturråd 2020 publicerade den 15 januari en rapport undertecknad av experter inom både ekonomi och klimat. I rapporten argumenterar författarna bland annat för ett globalt minimipris på utsläpp. Rapporten är en av flera där nationalekonomiska experter argumenterar för att ett globalt pris på utsläpp är det verktyg som behövs för att tackla klimatförändringarna med marknadskrafter.

 Med denna forskning och de senaste årens klimatpolitiska erfarenheter i ryggen bör fokus från media, akademin och politiken riktas mot ett varaktigt avtal om utsläppshandel mellan Storbritannien och EU. Det tog 10 år att koppla Schweiz till EU:s utsläppshandelssystem. Med tanke på hur Brexit-processen sett ut hittills bör vi inte anta att Storbritannien garanterat kommer kunna koppla en nationell utsläppshandel till EU. Detta är ett ämne både klimat- och ekonomi-intresserade bör följa noga.

Mette Kahlin McVeigh

Chef, Klimatprogrammet, Tankesmedjan Fores