COP26 – Går det framåt?

Idag, måndagen den 9 november, skulle FN:s internationella klimatkonferensen COP26 ha inletts i Glasgow. Mötet är, som bekant, senarelagt på grund av coronapandemin och kommer istället att hållas den 1 – 12 november 2021. Även de tekniska arbetsgrupper under klimatkonventionen (SBSTA och SBI) har skjutit upp sina möten till nästa år, vilket innebär att förhandlingsfrågorna som diskuterades under COP25 i Madrid nu ligger helt stilla. I det första av två blogginlägg om COP26 guidar Fores er genom de senaste initiativen till klimatsamarbete, vilket bland annat innefattar “Climate Change dialogues”, Storbritanniens ledarroll, samt undersöker hur många nationella klimatåtaganden (NDCer) som egentligen kommit in. 

Climate Change Dialogues

I slutet av november och början på december kommer UNFCCC att hålla en serie virtuella möten under namnet “Climate Change Dialogs”. En liknande serie distansmöten, “June Momentum”, hölls tidigare i år och hade syftet att hålla igång diskussionerna om klimatarbetet uppe trots rådande pandemi. Climate Change Dialogues har en liknande poäng, samt erbjuder parterna en plattform för att presentera vilka framsteg som gjorts under 2020, utbyta idéer med varandra och identifiera punkter som skulle kunna förenkla vägen mot ett lyckat COP26. Ungefär en vecka efter att samtalsserien är avslutad inleds ännu ett virtuellt möte som kallas “COP26 Launchpad”, på initiativ av Storbritannien. Förhoppningen är att den här perioden av virtuella möten kan skapa momentum för förhandlingarna igen.

NDCer och deadlines – vad gäller?

Att COP-mötet skjuts upp riskerar leda till att det globala klimatsamarbetet stannar upp i en tid när en högre ambition är absolut nödvändig för att bromsa klimatförändringarna. En möjlig fördel med situationen är dock att värdlandet Storbritannien får mer tid till förberedelse innan mötet. Samtidigt försvåras värdskapet av att Storbritannien tvingas arbeta för att behålla fokuset på klimatkrisen och sätta press på de andra partsländerna att lämna in sina NDCer under en pågående pandemi.

I beslutstexten till COP21 i Paris står det att i artikel 3 paragraf 23 att NDC:er ska lämnas in var femte år, vilket innebär att de uppdaterade NDCerna ska in innan utgången av 2020. I samma text står det dock i paragraf 25 att NDCerna ska lämnas in minst nio till 12 månader innan COP-mötet, vilket i nuläget blir senast i februari 2021. I samband med att COP26 är uppskjutet lämnar paragraferna utrymme för tolkning kring när deadlinen egentligen är. Det här har negativa konsekvenser för ländernas incitament att prioritera arbetet med NDCerna och för möjligheten att i god tid inför förhandlingarna utvärdera vad parterna har åtagit sig att göra för att nå Parisavtalets mål. 

Hittills har endast 12 länder lämnat in uppdaterade NDCer, sju länder har lämnat in samma mål som tidigare eller deklarerat att de inte kommer att uppdatera sina NDCer, och 168 länder har inte lämnat in något alls. Av de NDCer som Climate Action Tracker har hunnit bedöma, däribland Vietnams, Chiles, Norges och Singapores, har betygen på deras bidrag varierat mellan “otillräckliga” och “kritiskt otillräckliga”. 

COP26 Launchpad och Storbritanniens ledarskap

För att sätta mer press på partsländerna att lämna in sina nationella klimatåtaganden, samt att höja ambitionen på dem, har Storbritannien kallat parterna till ett online-möte den 12 december. Mötet har fått namnet “COP26 Launchpad” och går ut på att se över vilka länder som då har lämnat in sina åtaganden, samt om dessa är i enlighet med 1.5 graders-målet. För att Storbritannien ska ses som seriösa ledare i frågan och agera föredöme bör landet själva ha lämnat in sin uppdaterade NDC innan mötet hålls, vilket de ännu inte har gjort. Eftersom premiärminister Boris Johnson har uttalat förhoppningar om att andra länders uppdaterade NDCer ska vara lika ambitiösa som Storbritanniens finns det även press på landet att leverera en mycket ambitiös NDC.

Överraskningen Kina

Trots att inlämnandet av parternas uppdaterade NDCer generellt har varit långsam har vissa parter överraskat. I september gick Kinas president Xi Jinping ut med nyheten att Kina kommer att skärpa sin NDC, och att åtagandet kommer att innehålla löftena om att landets utsläpp ska nå sin topp 2030 och att de ska nå koldioxidneutralitet före år 2060. Eftersom Kina är världens största utsläppare, samt att landet ofta haft en mindre ambitiös roll i de internationella klimatsamarbetet, är de nya konkreta målen positiva och kan förhoppningsvis inspirera andra stora utsläppsländer att följa deras exempel. Då landets nya NDC ännu inte är inlämnad återstår det att se hur den kommer att vara formulerad och med vilka policies Kina planerar nå sina nya mål.

Vägen framåt?

Coronapandemin har självfallet tagit stort fokus inom både internationellt samarbete och i media, vilket tillsammans med senareläggningen av COP-mötet och mötena i de tekniska grupperna SBSTA och SBI har gjort att klimatförhandlingarna har stannat av. I frånvaron av formella förhandlingar har det visserligen tagits initiativ till fortsatta diskussioner om hur parterna ska lyckas med en grön återhämtning och att nå Parisavtalets mål, vilket är bra. Det utövas även påtryckningar för att parterna ska lämna in sina uppdaterade NDCs, vilket även det är positivt. Men med tanke på klimatets akuta läge är de senaste månadernas initiativ fortfarande otillräckliga. Kommande COP-möte är avgörande för parternas ambitionsnivå fem år framåt, vilket gör att ämnet i allra högsta grad borde uppmärksammas. Förhoppningen är därför att mötet COP26 Launchpad sätter press på att lämna in NDCer i tid för att sedan utvärderas ytterligare.

I och med utgången av USA:s presidentval kan vi förmodligen se landet ha en mer ambitiös roll i de internationella klimatförhandlingarna framöver. Joe Biden har lovat att USA ska återgå till Parisavtalet, vilken landet formellt gick ur förra veckan. Återgången kommer dock att dröja minst några månader, vilket gör att USA inte kommer att delta på mötet COP26 Launchpad. 

I nästa blogginlägg återkommer vi till de viktigaste frågorna från förra årets COP-mötet i Madrid. Vi ger en kort inblick i om parterna har kommit närmare en lösning i de komplicerade artikel 6-förhandlingarna och om några nya nyckelfrågor har dykt upp inför COP26 i Glasgow 2021.  

Malin Wolters, praktikant, klimatprogrammet