Tag Archives: greta thunberg

Uppföljning av FN:s klimattoppmöte i New York

FN:s klimattoppmöte som hölls den 23 september i New York kommer med stor sannolikhet främst bli ihågkommet för Greta Thunbergs tal till världs- och företagsledare. Detta beror kanske delvis på avsaknaden av kraftfulla åtaganden men det finns flera goda nyheter Fores vill uppmärksamma!

På klimatforhandling.se har vi på Fores tidigare skrivit inlägg inför FN:s klimattoppmöte och om Sveriges arbete inför mötet. Nu är det dags att sammanfatta resultatet av mötet och sätta fokus på de viktigaste åtagandena. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres var i sitt avslutande tal tydlig med att framhäva de goda exemplen på nya initiativ och nya bidrag som presenterades under dagen, men mötet lämnar också mycket att önska. Det är talande att  konsensus tycks vara att det mest minnesvärda från dagen inte var något nytt åtagande från vare sig länder eller företag utan Greta Thunbergs känslofyllda tal. Men det finns trots allt ett antal positiva exempel på konkreta åtaganden som bör lyftas fram och vi bör även uppmärksamma vad som saknades på mötet.

Positiva exempel från mötet…

Mötet hade som ambition att visa på ett ökat engagemang för klimatfrågan och ett flertal länder annonserade nya åtaganden för att öka sina ansträngningar och höja ambitionen i klimatarbetet. Exempelvis annonserade Frankrike att de inte kommer ingå i några nya handelsavtal med länder som bedriver en politik som motverkar målen uppsatta i Parisavtalet. 65 länder, däribland Tyskland, anslöt sig också till målet om att nå netto noll utsläpp till år 2050 vilket visar på en global ambitionshöjning. En glädjande överraskning som framkom på mötet var att Ryssland ratificerar Parisavtalet, som nu ratificerats av 187 länder.

Det annonserades även en mängd nya resurser till världens klimatfonder. Det blev tydligt att förväntningen nu är att länder ska dubblera sina bidrag till den Gröna klimatfonden, vilket bidrar till målet om att totalt 100 miljoner USD årligen ska mobiliseras från offentlig och privat sektor för klimatarbete. 12 länder annonserade nya bidrag till fonden under mötet, däribland Sverige som utlovade ett nytt bidrag på 8 miljarder kronor som kommer delas ut under perioden 2020 – 2023.. Sverige var därmed det land som under konferensen utlovade det enskilt största nya bidraget till den Gröna klimatfonden. Utöver dessa bidrag så utlovades i samband med mötet även nya bidrag till såväl Anpassningsfonden och LDC-fonden (en klimatfond för världens minst utvecklade länder).

Även den privata sektorn kunde visa upp nya åtaganden och höjda ambitioner. Exempelvis åtog sig en grupp av världens största investerare, ansvariga för 2000 miljarder USD i investeringar årligen, att röra sig mot koldioxidneutrala investeringsportföljer till år 2050. 87 stora företag lovade också att minska sina utsläpp och transformera sina företag så att det är i linje med målet om att begränsa temperaturhöjningen till 1,5 grader.  Dessutom åtog sig 130 banker, som tillsammans representerar en tredjedel av den globala banksektorn, att bedriva sin verksamhet i linje med Parisavtalet. Detta visar på en tydlig ambitionshöjning från den privata sektorn som är en central del av den omställning som måste ske för att målen i Parisavtalet ska uppnås.

… och det som saknades

Trots de positiva exemplen vi har lyft fram ovan så lämnade mötet mycket att önska. Hela idén med mötet var att kraftfullt höja ambitionerna och bevisa att man menar allvar med att nå målen uppsatta i Parisavtalet – men viktiga pusselbitar saknas fortfarande. Indien, en av  världens största utsläppare, presenterade inga planer på att avveckla användandet av kol som i dagsläget står för 75 procent av Indiens elförsörjning. Landet kommer att bygga ut deras förnyelsebara energiproduktion men utan konkreta åtgärder som syftar till att minska användandet av kol kan man ifrågasätta vilket värde detta har för klimatförändringarna. Kina menade att det är upp till de utvecklade länderna att leda vägen, något som försvåras av att USA inte talade på mötet och inte gjorde några nya åtaganden för att höja ambitionerna i klimatarbetet. Den stora frågan om “Hur” man ska lyckas nå netto nollutsläpp år 2050 fortsätter vara svår att besvara trots inspirerande tal från såväl företagsledare som representanter för världens länder.

Resultatet av Sveriges arbete med industrispåret

I vår förra bloggpost skrev vi om arbetet som Sverige och Indien tillsammans har bedrivit inom ramen för det så kallade “Industrispåret” – men vilka resultat kunde man ha presenterat på mötet?  Som man tidigare berättat lanserades en grupp som kallas “Leadership Group for Industry Transition” där 11 länder och ett antal stora företag i industrisektorn i nuläget ingår. Gruppen kommer också stödjas av bland annat World Economic Forum, Stockholm Environment Institute och European Climate Foundation och den syftar till att driva på omställningen i energiintensiva sektorer och sektorer där det är svårt att minska utsläppen. Förhoppningen är att ett fördjupat samarbetet mellan offentliga och privata aktörer kommer underlätta och skynda på omställningen i industrisektorn.

Sammanfattningsvis kan man säga att mötet till viss del fyllde sin funktion i att visa upp högre ambitioner och nya åtaganden i klimatfrågan men det är många som uttryckt sin besvikelse över att länderna som släpper ut mest inte levererade mer kraftfulla åtgärder. Blickarna vänds nu framåt mot COP25 i Santiago som äger rum den 2 – 13 december. Det är tydligt att frågan om hur vi ska nå målen i Parisavtalet är långt ifrån färdigdiskuterad och kraftfullare åtgärder krävs från såväl offentlig som privat sektor.

Vi kommer naturligtvis följa arbetet inför COP25 här på klimatforhandling.se och glöm inte att hålla utkik efter vår handbok inför mötet som kommer inom kort!  

Ruben Henriksson 
Assisterande chef, Klimatprogrammet, Fores