Trots att det mesta av året 2021 har handlat om Covid-19 har inte klimatkrisen glömts bort. Här får du bland annat läsa om vad som hände under klimatkonferensen COP 26 i Glasgow och varför Indien och Kina satte sig på tvären i förhandlingarna.
Vad är COP 26?
COP 26 var den 26:e internationella konferensen mellan länderna i Förenta Nationernas klimatkonvention från 1995. Konferensen pågick 31 oktober – 13 november 2021 och är vanligtvis ett årligt återkommande arrangemang. Glasgow i Storbritannien stod som värd, även om Italien också hjälpte till.
Från början var det planerat att COP 26 skulle ha ägt rum redan i november 2020, men på grund av coronapandemin tvingades FN att skjuta upp konferensen ett år. För länderna som signerat Parisavtalet blev det den tredje träffen, och för Kyotoavtalets parter den 16:e i ordningen.
Hur påverkades COP 26 av Covid-19?
Covid-19 påverkade COP 26 främst i form av att det försvårade för representanter att resa till klimatkonferensen. Inför COP 26 hade frågan väckts om att reserestriktioner och vaccinpass i Storbritannien skulle försvåra för fattiga länder, som ofta påverkas mest av klimatförändringar, att åka dit.
Även om Storbritannien så småningom gjorde det enklare för delegater att resa till konferensen skickade endast fyra nationer från öarna i Stilla havet representanter till COP 26. De länder som åkte gjorde det dessutom med betydligt färre representanter än vanligt.
Hur många deltog på COP 26?
Trots utmaningarna med Covid-19 deltog över 25 000 personer och 197 länder på COP 26 i Glasgow 2021. Bland deltagarna fanns bland annat USA:s president Joe Biden. USA hade tidigare under året återgått till Parisavtalet efter att den förre presidenten Donald Trump beslutat att lämna.
10 deltagare på COP 26
- Barack Obama
- Greta Thunberg
- Prins Charles
- Drottning Elizabeth
- Bill Gates
- Francisco Vera
- Angela Merkel
- Scott Morrison
- Joe Biden
- Fumio Kishida
Vad blev utfallet av COP 26?
Det viktigaste utfallet av COP 26 var att Parisavtalets länder kom överens om ett nytt åtgärdsprogram kallat Klimatpakten i Glasgow. I åtgärdsprogrammet talar man för första gången om att “fasa ned” fossila bränslen, en formulering som ändrades från “fasa ut” efter påtryckningar från Kina och Indien.
En annan viktig del av Klimatpakten i Glasgow var att man återetablerade målet om att den globala uppvärmningen inte ska öka mer än 1,5 grad och hur utlsläppen ska minska för att det ska vara möjligt att nå.
Man kom också överens om att välbärgade länder ska bidra med 100 miljarder varje år till en fond för fattiga länder som drabbats av klimatförändringar. Överenskommelsen har egentligen funnits tidigare, men länders benägenhet att inte betala i tid fick stor kritik under konferensen i Glasgow.