Du har säkert hört på nyheterna hur vissa länder beskrivs som i-länder och andra som u-länder. Men vad betyder det egentligen, och vad avgör om ett land är det ena eller det andra? Och vilken betydelse har det när man skriver klimatavtal? Det tar vi reda på i den här artikeln.
Vad är ett i-land?
I-land är ett annat namn för industriland. Ibland använder man även begreppen “rikt land” eller “utvecklat land”. Benämningen syftar på de länder som genomgått en industrialisering och inte längre är beroende av jordbruk på landsbygden. De flesta i-länder i världen återfinns på norra halvklotet.
Vad som också definierar ett i-land är vanligtvis ekonomin. Bruttonationalprodukten (BNP) är i regel relativt hög, precis som människors inkomst per person och deras levnadsstandard. Det finns också en hög medelålder bland invånare och majoriteten bor i städer.
I övrigt är faktorer som särskiljer i-länder att de har låg spädbarnsdödlighet och en begränsad befolkningsökning. I-länder erbjuder också en hög grad av utbildning till invånarna och klasskillnaderna är relativt små. Även infrastrukturen är modern, utvecklad och omfattande.
15 exempel på i-länder
- Sverige
- USA
- Storbritannien
- Frankrike
- Australien
- Tyskland
- Island
- Nya Zeeland
- Nederländerna
- Sydkorea
- Norge
- Schweiz
- Singapore
- Japan
- Kanada
Vad är ett u-land?
U-land står för utvecklingsland och är i motsats till i-länder ett fattigt land med låg BNP per capita. Tidigare användes termen “underutvecklat land”, men har idag i regel ersatts av begreppet “utvecklingsland”. Karaktäristiskt för u-länder är även en omodern industri och hög befolkningstillväxt.
Vanligt förekommande bland u-länder är också att man har en ekonomi som är väldigt beroende av jordbruk, jakt och fiske. U-länder exporterar ofta väldigt mycket råvaror vilket är den viktigaste faktorn i ländernas ekonomi.
Begreppet “u-länder” har dock fått kritik för att vara alltför svepande och generaliserande. Många länder befinner sig ofta i gråzoner och kritiker menar att kategoriseringen av egentligen väldigt olika länder blir alldeles förenklad.
15 exempel på u-länder
- Tanzania
- Mali
- Nigeria
- Belarus
- Kina
- Thailand
- Iran
- Irak
- Turkiet
- Ryssland
- Serbien
- El Salvador
- Burma
- Liberia
- Saudiarabien
Vad avgör om ett land klassas som i-land eller u-land?
Faktorer som BNP, möjlighet till utbildning, medellivslängd, välfärd, spädbarnsdödlighet och befolkningsökning är sådant som avgör om ett land klassas som i-land eller u-land. De länder som historiskt varit starka krigsmakter, industrialiserats eller har starka ekonomier klassas som i-länder.
Vilken påverkan har klassificeringen av i-land eller u-land på klimatavtal?
I FN:s klimatavtal som skrevs i Paris 2015 slogs det fast att rika i-länder ska hjälpa fattiga u-länder med ekonomiskt stöd. Pengarna ska gå till att hjälpa utvecklingsländer att minska klimatförändringar och öka förmågan att både kunna anpassa sig och stå emot klimatpåverkan.
I hög grad är det ofta u-länder som drabbas hårdare av klimatförändringar än i-länder, samtidigt som de sällan har resurserna för att kunna hantera det. Därför har man skrivit in i Parisavtalet att de rika i-länderna behöver bidra mer ekonomiskt för att hjälpa till.
När det gäller länders klassificering som i-land eller u-land och dess påverkan på klimatavtal riktade USA stor kritik mot det tidigare Kyotoprotokollet. USA var kritiska till att utvecklingsländer med starka ekonomier, som Kina och Indien, slapp utsläppskrav. Därför skrev man aldrig på avtalet.